Läs senare

Alarmerande stor lärarbrist

LedareOm tio år beräknas 65 000 lärare saknas. Nu måste lärarbristen tas på större allvar av alla aktörer.

Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundets ordförande Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Lärarförbundet har under många år arbetat systematiskt för att synlig­göra den enorma utmaning som lärarbristen innebär för Sverige. När SCB 2012 presenterade sin rapport »Trender och prognoser« kunde vi läsa ut att 43 000 ­lärare beräknades saknas år 2020. Den ­siffran fick fäste i samhällsdebatten och blev oerhört viktig för att få politiker och huvudmän på tårna.
Vi har nu fått löften om högre löner, lägre arbetsbelastning och satsningar på lärar­yrket. Det finns en insikt om lärarnas be­tydelse för högre kunskapsresultat.

När vi har talat om lärarbristen har vi många gånger blivit ifrågasatta. Det måste vara för mycket, 43 000 kan väl inte stämma? På ett sätt har kritikerna fått rätt. 43 000 stämmer inte. Men tyvärr är förändringen till det sämre, bristen blir betydligt större än så. SCB:s nya prognos tyder på att lärarbristen inte stannar vid 43 000 om fem år, utan kan uppskattas till hela 55 000. Om tio år beräknas 65 000 lärare saknas.

Det är en prognos att oroas över. Det hade varit bra om Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit de nya beräkningarna på allvar och uppmanat kommunerna att anstränga sig mer. Men tyvärr valde man att tona ner prognosen. Det är synd, inte minst eftersom en undersökning som vi gjort bland landets kommuner visar att fyra av tio saknar strategi för att rekrytera lärare. Lärarbristen måste tas på större allvar.

SCB:s prognos visar på en lärarbrist som slår över hela skolan. Om tio år saknar vi 14 500 lärare i förskolan, 5 200 lärare i fritidshemmen, 16 700 lärare i grundskolans tidiga år, 19 100 lärare i grundskolans senare år och gymnasiet, 5 900 speciallärare/specialpedagoger och 4 200 yrkeslärare.

Om det var någon som tvivlade på lärarbristen borde de ha fått sig ytterligare en tankeställare när Skolinspektionen förra veckan gick ut med en varning om otillräckliga satsningar på lärarförsörjningen. Såväl storstadsområden som pendlings- och glesbygdskommuner har svårt att hitta lärare med rätt kvalifikationer. Särskilt inom NO, teknik och moderna språk. Skolinspektionen­ menar att det görs för få strategiska och långsiktiga insatser för att klara lärarför­sörjningen.

Lärarbristen är inget att rycka på axlarna åt. Finns det inte lärare som undervisar våra barn och elever drabbar det hela samhället. Den start barnen får följer dem hela vägen ­genom skolsystemet ut i arbetslivet. Det på­verkar kompetensförsörjning, företagens möjligheter att rekrytera och kvaliteten i vården.

Lärarförsörjningen kan bara klaras om alla aktörer på alla nivåer tar ansvar. Regeringen måste få den utlovade lönesatsningen på plats, rensa i arbetsbördan och styra upp möjligheterna till karriär och kompetens­utveckling. SKL och andra arbetsgivar­organisationer måste ta ansvar genom avtal som gör yrket mer attraktivt. SKL har dess­utom en viktig roll i att stötta och coacha kommunerna att ta ett gemensamt ansvar, så att inte många av dem blir sittande med Svarte Petter om några år.

I slutändan är det kommuner och fri­stående skolor som ska se till att eleverna får mötas av skickliga, behöriga lärare. De måste bli bättre arbetsgivare, betala högre löner och se till att lärare får bättre förutsättningar att lyckas i jobbet.

ur Lärarförbundets Magasin