Läs senare

Alli Klapp: ”Skrämmande med så stora brister i likvärdighet”

pisa 2018– Den kompensatoriska svenska skolan är en chimär.
De hårda orden kommer från Pisa-experten Alli Klapp som menar att Sverige har ett tufft arbete framför sig för att få tillbaka en likvärdig skola.

av Lenita Jällhage
05 dec 2019
05 dec 2019

Det är tidig förmiddag. Pisa-experten Alli Klapp har slagit sig ned på ett konditori med en biskvi och en kopp kaffe ett stenkast från Skolverkets lokaler på Kungsholmen i Stockholm.

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, har nyligen avslutat sin presskonferens med att lyckönska Sverige och dess lärarkår till en tidig julklapp efter att han presenterat en stabil uppgång i kunskapsmätningen Pisa 2018.

Alli Klapp från Göteborgs universitet, som har arbetat med Pisa-resultaten i läsförståelse sedan januari 2017, är inte förvånad:

– Att det var en svag uppgång i läsförståelsen kände jag självklart till. Nu ligger ju Sverige på 506 poäng och genomsnittet för länderna inom OECD på 487. Jag är heller inte förvånad över att likvärdigheten är oförbättrad och till och med större. I synnerhet då vi har ett skolsystem som inte hjälper till utan snarare drar isär, säger hon.

Vad tänker du på då?
– Jag tänker på flera saker som att vi exempelvis har fritt skolval, skolpeng och en hel sektor med friskolor. Hela det systemet är konstruerat utifrån att dra isär elever och öka skillnader, säger hon.
Hon konstaterar att det är en ideologisk fråga hur man ser på dessa frågor men hon tycker ändå att det är förvånande att politikerna inte lyssnar mer på vad vetenskapen och forskningsresultaten visar utan ställer sig över det.

Du är förvånad över att Sverige inte förändrar skolsystemet?
–  Ja med tanke på att andra länder oavsett politisk ideologi, som varit på väg åt samma håll, har backat så är jag förvånad. Det har funnits försök att få igenom förändringar i riksdagen, men de har röstats ned, säger hon.

Hon konstaterar att det finns många fristående skolor som inte tar ut vinster utan återinvesterar i skolverksamheten – men många tar också ut mångmiljonbelopp. Hon  önskar att Sverige vågade göra som Chile där man tog bort möjligheten för aktiebolagen att ta ut vinst.

– Det är skrämmande att vi ser de här stora bristerna i likvärdighet, en ökad differentiering i skolsystemet och samtidigt har vi skolor som tar ut vinst. Det är oerhört problematiskt att hantera detta moraliskt, anser hon.

Sverige har en skolsegregation i nivå med övriga nordiska länder men en signifikant högre resultatskillnad mellan skolor, skriver Skolverket i sin sammanfattning om Pisa 2018. När Pisa-mätningarna började för snart 20 år sedan ansågs Sverige vara bland de mest likvärdiga skolsystemen bland OECD-länderna.

Betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborgs universitet är kritisk mot dagens skolsystem i Sverige. FOTO: Johan Strindberg

Sedan Pisa 2009 har Sverige sjunkit och räknas som ett genomsnittsland när det gäller likvärdighet. Och läget har inte förbättrats. På skolor där elever med en tuffare socioekonomisk bakgrund går är lärarnas kompetens lägre och lärarna byter arbetsplats oftare. Skolorna har sämre resurser, mer skolk, sen ankomst och stök i klassrummen, enligt Pisa 2018. Så även om Sverige är på rätt väg när det gäller kunskapsresultaten generellt så återstår mycket att göra när det gäller att ”ge alla elever, oavsett bakgrund och oavsett vilken skola de går på, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.” skriver man i Pisa-rapporten.

– Sverige måste återta den kompensatoriska rollen som skolan ska ha oavsett vilken bakgrund och förutsättning som eleven har. Det kan inte fortgå som det är nu där Pisa visar att du får olika förutsättningar beroende på vad du kommer från för grupp. Och i det hänseendet är segregationen förödande. Man brukar lyfta fram att det alltid funnits en bostadssegregation. Det finns det idag också men den var mycket lägre tidigare och nu är vi uppe i cirka 15-20 procent. Vi kanske ligger lågt i jämförelse med vissa andra länder men ingen kan väl tycka att de länderna med väldigt stora klyftor är okej. De skapar inte en grogrund för ett bra samhälle, säger Alli Klapp.

Hon säger att det är viktigt att ha höga förväntningar på elever men att det inte ska förväxlas med höga krav. Hon ser det som en tickande bomb att en massa elever idag utestängs från gymnasieskolan för att det satts upp en rad formella krav för att komma in.

– Formella krav hindrar och utestänger elever och framförallt lågpresterande elever som verkligen behöver vara i skolan. För att ha någon egentlig chans på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet behöver du gå i gymnasieskolan. Man kan säga att gymnasieskolan är informellt obligatorisk i Sverige, säger hon.

Därför anser hon att alla elever borde få söka fritt till de gymnasieprogram de önskar gå på. I storstäderna, där det kan finnas konkurrens om platser på olika skolor, får man hantera det genom lokala antagningsregler.

En annan viktig insats, som Alli Klapp vill lyfta fram, är att identifiera elevers behov av stöd tidigt, redan i första klass, och sätta in stöd direkt.

– Där är lärarna på skolor väldigt ensamma. På många skolor finns inte beredskapen med en grupp av personal vid sidan av lärarna, som specialpedagoger och andra extra resurser som går in direkt för att hjälpa de här barnen. Jag kan faktiskt inte för mitt liv begripa att vi inte satsar mer resurser i början av skolan och ser till att ungarna kommer på banan. Det är som om vi väntar på att det ska gå snett. Och istället – i nästa steg – ropar man efter mer poliser, säger Alli Klapp.

GRAFIK: Sveriges Pisa-resultat genom åren

 

 

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin