Läs senare

Allt för få lärare utexamineras

70 000 nya heltidstjänster kommer att behövas inom fem år, enligt Skolverket som idag presenterar en ny prognos över rekryteringsbehovet av lärare.

15 jun 2015

Det utexamineras alldeles för få lärare, visar en jämförelse över behovet och hur många lärare som beräknas ta examen i olika lärarkategorier. Störst är glappet för grundlärare och förskollärare (se tabell nedan). Antalet utexaminerade skulle behöva fördubblas i de flesta lärarkategorier.

Behovet av lärare beräknas generellt öka i alla kategorier, men allra mest i årskurs 7-9, där 6 000 nya lärartjänster tros tillkomma fram till år 2029, en ökning med nära 25 procent.

– Vi bad Skolverket ta fram den här prognosen för att ha ett underlag så vi kan göra rätt investeringar i lärarutbildningen och yrkets attraktivitet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Satsningarna handlar om att få fler att söka sig till lärarutbildningen, att se till att fler av dem som börjar också slutför sin utbildning samt att skapa fler nya vägar in i yrket.

– Det gäller också att se till att fler stannar och utvecklas i yrket. Där är lönen en viktig del för att höja yrkets status. Det ska vara lika naturligt för en civilingenjör att vidareutbilda sig till lärare som det idag är för en lärare att ta nya karriärvägar, säger Gustav Fridolin.

Regeringen har avsatt tre miljarder kronor för att höja lärarlönerna och öka yrkets status. Arbetet med hur pengarna ska fördelas pågår i den så kallade nationella samlingen, där Lärarförbundet är en av parterna.

– Det är jätteviktigt att satsningen kommer på plats. Sedan måste lokalpolitikerna ta ett nationellt ansvar och prioritera skolan och lärarna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.

Skolverkets prognos bygger på ett antal antaganden. Om exempelvis ytterligare en procentenhet väljer att lämna yrket kan rekryteringsbehovet den närmaste femårsperioden komma att stiga till 80 000. Skolverket framhåller yrkets status, ”att lärarna får goda förutsättningar att bedriva en undervisning med hög kvalitet så att en positiv spiral bildas”, som den viktigaste faktorn för att de ska stanna.

Utöver lönen nämner Gustav Fridolin en god arbetsmiljö och att ha makten över sitt yrke som viktiga faktorer för att få lärare att trivas med sitt jobb.

– Där har vi gjort en del satsningar som att minska antalet nationella prov och öka lärarnas makt vad gäller att sätta in särskilt stöd, och diskuterar ytterligare möjligheter inom ramen för den nationella samlingen.

Utöver behovet av fler nyutexaminerade lärare finns idag 34 000 lärare som saknar rätt behörighet. Skolverket vill därför att Lärarlyftet blir ett permanent uppdrag till myndigheten.

– Vi ska titta på förslaget, men vi måste också ta in att så många platser på Lärarlyftet II inte utnyttjades, och se vad vi kan göra för att förbättra det.

Många huvudmän anser att de inte fått förutsättningar att utnyttja lärarlyftet, men Gustav Fridolin anser att de måste ta sitt ansvar och satsa på lärarnas fortbildning.

– Bristen och kraven i behörighetsreformen har inte ramlat ner från himlen. Det är inte så att kostnaden blir mindre av att man behöver konkurrera om en krympande behörig lärarkår, säger Gustav Fridolin.

Skolverket presenterar flera förslag på åtgärder för att lösa situationen. De flesta har framförts tidigare. Utöver ett permanent Lärarlyft handlar det bland annat om att skapa snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket, att inrätta en samordnare för nyanlända akademiker, att dimensionera lärarutbildningarna bättre samt att huvudmännen behöver planera organisation, rekrytering och fortbildning utifrån underlaget i legitimationsregistret.

– Staten men framförallt lärares arbetsgivare i kommuner och fristående skolor måste göra mer för att fler lärare ska välja att stanna i skolan, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Johanna Jaara Åstrand tycker sig se ett positivt trendbrott när det gäller förtroendet för lärarkåren. Hon påtalar vikten av att lärarna själva är stolta över sitt yrke.

– Det finns ju inga bättre ambassadörer för läraryrket än lärarna själva, säger hon till TT.

Om prognosen

  • Skolverket har granskat rekryteringsbehovet i femårsperioder fram till år 2029, på uppdrag av regeringen. 
  • Prognosen innefattar lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna.
  • Rekryterings- och examinationsbehovet grundar sig på att drygt 50 procent av personalen inom förskolan ska vara förskollärare och att 50 procent av personalen inom fritidshem ska ha en pedagogisk högskoleexamen. 
  • Det totala behovet av personal inom samtliga skol- och verksamhetsformer beräknas öka med 30 000 lärare, från cirka 236 000 heltidstjänster år 2014 till cirka 266 000 heltidstjänster år 2029. 

Källa: Skolverket

Så många fler skulle behöva ta lärarexamen

Lärarkategori Beräknat examinationsbehov 2015–2029 Beräknad examination 2015–2029
Pedagoger på fritidshem 17 000 7 000
Förskollärare 70 700 39 100
Grundlärare 73 000 28 300
Ämneslärare 56 400 31 700
Speciallärare/-pedagoger 12 100 12 300
Yrkeslärare 17 200 6 700

Källa: Skolverket

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin