Läs senare

Anna Ekströms svar om helgens läraruppror

UpproretRunt om i Sverige höjer i helgen skolpersonal gemensamt rösten mot besparingar och nedskärningar som drabbar skolan. Konsekvenser av att politiker lokalt och nationellt inte gjort tillräckligt för att garantera rätt förutsättningar för lärare och ledare att göra sitt jobb. Nu frågar LT utbildningsminister Anna Ekström (S) hur hon ser på protesterna.

av Sten Feldreich
19 maj 2019
19 maj 2019
Anna Ekströms svar om helgens läraruppror
Anna Ekström intervjuas med anledning av de omfattande lärarmarscherna. Foto: Marc Femenia och pressbild

På lördagen gick tusentals lärare runtom i landet i protest mot nedskärningar i skola, förskola och fritidshem. Ställer du dig bakom lärarna i deras manifestation?

– Jag ställer mig bakom att vi behöver fortsätta satsa på skolan och tycker det är utmärkt att lärarna manifesterar och säger ifrån när de är missnöjda. Om inte lärarna gör det skulle ingen annan göra det. Jag kan dela deras frustration.

Men är inte det samtidigt att underkänna din egen politik?

– Nej, eftersom det inte är regeringens budget som styr. Just nu styrs vi av en M/KD-budget som prioriterar skattesänkningar på 20 miljarder kronor framför satsningar på välfärden. Jag hade mycket hellre sett att resurserna gick till kommunerna i stället för till stora skattesänkningar. Om några av dessa 20 miljarder hade gått till satsningar på skolan, hade det varit mycket bättre.

Delar du lärarnas uppfattning att deras arbetsbelastning ökar från år till år och att förutsättningarna för att göra ett bra jobb försämras?

– Många lärare har en alltför hög arbetsbelastning. Det framgår också i internationella jämförelser. Därför har regeringen satsat stort på att tillföra skolan mer resurser, vilket bland annat resulterat i högre lärarlöner och 28 000 fler anställda i skolan jämfört med förra mandatperioden. Fler anställda och tjänster som kan lyfta bort administrativt arbete från lärarna kan också skapa en bättre arbetsmiljö.

Nya siffror visar att det i snitt går 55 elever per heltidsarbetande med pedagogisk högskoleexamen i landets fritidshem. Kommentar?

– Ett dystert resultat, men jag är tyvärr inte förvånad. Fritidshemmen har länge satts på undantag av många huvudmän och partier. Regeringen tillför nu 500 miljoner kronor per år som ska gå till mer personal på fritidshem. Och för första gången på decennier visar statistiken att elevgrupperna minskar, men fortfarande är situationen mycket ansträngd för fritidshemmen.

– Jag hoppas att kraven på legitimation som nu träder i kraft kommer att skapa ett större intresse för det viktiga arbetet som lärare i fritidshem gör så att alla huvudmän förstår vilken viktig verksamhet fritidshemmen sysslar med.

Vad är viktigast, enligt dig, att göra just nu för att förbättra för landets lärare?

– På sikt att se till att det finns tillräckligt många behöriga lärare i skolan. Nu har de behöriga lärarna alltför få utbildade kollegor, vilket innebär en väldig arbetspress. På kort sikt behöver vi avlasta alla de utbildade lärare som i dag arbetar i skolan.

– Allt detta kräver resurser och därför satsar staten nu stort med likvärdighetsbidraget. Statsbidraget är på 3,5 miljarder i år och är villkorat med att huvudmännen inte själva ska dra ner på resurserna. Kommunala och fristående skolhuvudmän kan inte enbart möta ökade behov i skolan med neddragningar och besparingar.

Fotnot: Lärarmarscher hölls under lördagen på flera platser i landet, i Göteborg hålls Lärarmarschen på söndagen. 

 

Klicka på bilden för att komma till alla artiklar om upproret bland lärare 2019.

ur Lärarförbundets Magasin