Läs senare

Anna Olausson: Barns erfarenhet av mångfald

Hur arbetar man med mångfald i förskolan och hur kommer barnens olika erfarenheter  till uttryck i deras lekar? Det är frågor som doktoranden och förskolläraren Anna Olausson söker svar på i sin doktorsavhandling vid institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen vid Umeå universitet.

14 Jun 2009

Vilken yrkesbakgrund har du?
Jag har arbetat som förskollärare i Umeå i över 20 år. Under olika perioder har jag haft ledarjobb som rektor, föreståndare och enhetschef.

Varför vill du utbilda dig till forskare?
Under åren som förskollärare väcktes många frågor och funderingar. Men tiden för att reflektera och utveckla arbetet var obetydlig och jag kände behov av att gå vidare i mina tankar. Jag ville få djupare förståelse för verksamheten och är väldigt intresserad av relationen mellan barn och vuxna.

Att bli forskare och doktorera kändes inte så främmande, eftersom många av mina vänner arbetar i den akademiska världen. I mitten av 1990-talet gjorde jag ett avbrott i arbetet och tog en fil. mag. i sociologi. Det fanns en tanke på att fortsätta forska redan då, men det blev inte så. Sedan kom den här möjligheten att forska med utgångspunkt från min utbildning som lärare, och då tog jag den.

Vad handlar din forskning om?
Jag studerar hur den mångfald som barnen representerar kommer till uttryck i förskolan. Det är väl känt, och jag har sett det med egna ögon, hur svårt det är att hantera frågan om mångfald för pedagogerna och man har så lite tid att diskutera den när man arbetar.
Det som ligger närmast till hands att tänka på är etnisk mångfald. Så är det även bland förskolefolk. Men vi missar många möjligheter att lyfta mångfalden om vi begränsar den till etnicitet. Mångfald är så mycket mer, det kan alla grupper arbeta med. Barns olikheter grundar sig i både i nationalitet och annat som kön, ålder, handikapp, hur de formats hemifrån och så vidare.

Under arbetets gång har jag kommit att utvidga begreppet mångfald, projektet har utvecklats till att undersöka mångfald i vidare bemärkelse.
Jag har gjort observationer för att se hur barnens erfarenheter bidrar till att utveckla lekarna i förskolan. I en pilotstudie såg jag att barnen och pedagogerna hade olika agendor. Det som kom fram i barnens spontana lekar fångades sällan upp av personalen. Jag märkte också att pedagogerna hade svårt att vara naturliga vid observationerna, särskilt när jag videofilmade. Det gjorde att jag bestämde mig för att i min huvudstudie koncentrera mig på barnen. Jag har varit med dem, antecknat vad de leker och säger, filmat dem och bett dem förklara var de får sina idéer från.

En iakttagelse är att en del barns erfarenheter verkar spela större roll än andras. Att ha ett rikt språk är viktigt, så att de kan förklara för andra barn vad de menar.

Vilket syfte har din forskning?
Syftet är att beskriva, tolka och analysera om – och i så fall hur – barnens erfarenheter blir synliga i leken och samspelet med andra barn.
När man som pedagog ska jobba med mångfald lyfter man vissa saker som man tänker är typiska för en viss kulturell grupp, ett vanligt exempel är mat. Men det är inte säkert att barnen känner igen det som sin kultur. Det kan vara lika viktigt för dem att de har föräldrar som spelar fotboll, musicerar eller är muslimer. Barnen tar med sig sina egna världar hemifrån in i förskolan och frågan är om de blir synliga.

Forskningen visar att det är svårt att jobba med mångfald. Jag kommer inte att kunna komma med ett färdigt recept på hur man ska göra. Men min förhoppning är att jag ska kunna bidra till att barnens världar, mer än idag, sätter sin prägel på verksamheten i förskolan.

Hur ser dina anställningsvillkor som doktorand ut?
Mina villkor är förmånliga och ganska ovanliga. Jag är anställd av Umeå kommun för att forska. Det är ett sätt för kommunen att höja kompetensen i lärarkåren. Jag ägnar 80 procent av min arbetstid åt forskning, 20 procent av tiden jobbar jag åt utvecklingsavdelningen vid för- och grundskoleförvaltningen. Jag kvar samma lön som jag hade som förskollärare.

Hur skulle du vilja din forskning användes?
Jag hoppas att jag blir läst av dem det handlar om, det vill säga att min avhandling sprids till de yrkesverksamma i förskolan. Det är inte så många inom förskolepersonalen som läser akademiska avhandlingar. Jag hoppas också att min avhandling ger upphov till debatt och diskussioner. Jag vill komma med tankar som speglar barnens perspektiv.
 
Vad skulle du helst vilja ägna dig åt när du disputerat?
Tanken är att jag ska vara kvar i kommunen och arbeta i förskolan igen. Det är oklart i vilken utsträckning och hur mina nya kunskaper ska komma till användning. Jag blir förskolelektor, ingen vet väl riktigt vad det innebär. Kanske kan jag bli någon slags pedagogisk rådgivare och handledare. Ett bollplank för personalen och tolk mellan barn och pedagoger. Jag har ju lärt mig en metodik, att göra studier och dra slutsatser.
Jag har inget emot att fortsätta i förskolan, men det känns lite bortkastat om det bara blir det.

Min önskan är att på något sätt få delta i utvecklingsarbete. Det har pratats om att jag skulle jobba fyra dagar på förskola och en dag med utvecklingsarbete i veckan. Men det låter lite orealistiskt, hur hinner man med något utvecklingsarbete på den tiden?

Stina Andersson

ur Lärarförbundets Magasin