Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

”Använd de duktiga eleverna som resurs”

av Kristian Lönner
27 feb 2019
27 feb 2019
Illustration: Emma Hanquist

Göran Fransson, professor i didaktik och forskningsledare inom utbildningsvetenskap vid Högskolan Gävle, har stor förståelse för de lärare som känner osäkerhet när elever kan mer i ämnet än de själva. Han har själv forskat kring digitaliseringen av skolan där det inte är ovanligt att elever har specialkunskaper.

– Det är inte konstigt alls eftersom elever lever ett annat liv än lärare. De använder sociala medier och är ute på nätet mer och kan ägna timtal åt att lära sig olika program och appar vilket ger dem ett försprång, säger Göran Fransson.

Det kan också vara svårt för lärare som undervisar i många ämnen i de lägre årskurserna att få djupa ämneskunskaper.

Ingen kan vara expert på allt utan det gäller att stötta varandra.

– Det är otroliga krav på lärarna. De ska vara experter på så många områden. När det gäller digitalisering och programmering finns en frustration över att förändringen ska gå så snabbt. Lärarna är engagerade och nyfikna men efterfrågar tid och utbildning.

Göran Fransson, professor i didaktik.

Göran Fransson betonar hur viktigt det är att lärare har möjlighet att få stöttning av kolleger och att arbetsplatsen är prestigelös.

– Det är enkelt att säga men mycket svårare att få det att fungera i verkligheten. Men det är viktigt att ha ett klimat där man pratar om vad man gör bra och vad man gör mindre bra. Ingen kan vara expert på allt utan det gäller att stötta varandra.

Göran Fransson uppmanar lärare att försöka vända det som kan vara en nackdel till ens fördel.

– Upplever man det här som ett problem kommer osäkerhet. Det många lärare gör, vilket är helt rätt, är att använda de elever som kan mer som resurser. Det stärker eleverna. Det har vi sett i digitaliseringen att elever som ansetts vara stökiga har vuxit av att få hjälpa sina kamrater. Sedan handlar det naturligtvis inte om att ersätta läraren, då blir det helt fel.

Eva Pettersson, prorektor på Blekinge tekniska högskola och författare till en avhandling om studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor, är inne på samma linje.

Eva Pettersson, prorektor och författare.

– Det är otroligt viktigt att läraren visar nyfikenhet inför elevernas tankar och ställer följdfrågor. Jag förstår om man kan känna sig osäker och bli rädd för att man tycker att man ska kunna mer än eleverna men så är det inte. I stället kan man säga att det där får jag tänka över så får vi prata mer om det i morgon. Men då är det viktigt att man också följer upp det dagen efter.

Enligt Eva Pettersson ska läraren absolut inte bromsa elever genom att säga ”det där sysslar vi inte med än, det får du lära dig om några år”. I sin forskning har hon stött på mindre lyckade exempel.

– Det var en elev i årskurs 1 som skulle skriva en räknesaga om ”lilla plus”, tal från 1 till 10. Men han var förbi det för längesen och skrev en mer avancerad räknesaga som även innehöll negativa tal. När han fick tillbaka rättningen var det ett rött streck för att han inte följt instruktionerna, berättar Eva Pettersson.

Oavsett om det beror på särskild begåvning eller bara extra stora kunskaper i ett visst ämne menar Eva Pettersson att det viktigaste är att läraren uppmuntrar och berömmer eleverna.

– Kan man locka fram ett engagemang som gör att eleverna ställer avancerade frågor, då har man gjort ett otroligt bra jobb.

ur Lärarförbundets Magasin