Läs senare

Arbetsmiljön i förskolan är en skam

DebattPersonalen på förskolorna orkar snart inte längre. Politikerna måste minska barngruppernas storlek, öka antalet behöriga förskollärare och se till att kompetensen används på rätt sätt, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Om debattören

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande Lärarförbundet

Strax före årsskiftet startades hashtaggen #pressatläge av förskoleupproret. Sedan dess har vittnesmålen strömmat in om bristen på utbildade förskollärare, om personal som stressas sönder och till slut sjukskrivs för att de inte orkar, om hur varken läroplan, skollag eller andra styrdokument kan uppnås för att förutsättningarna saknas och om hur personalen hela tiden plågas av den ständiga känslan av att inte räcka till.

De berättelser som nu finns samlade sätter med smärtsam svärta ord på de krav som Lärarförbundet driver.

Berättelserna i #pressatläge visar vad som händer när politiken inte litar och lyssnar på sin lärarkår. Både politikerna och vi i professionen vet att åtskillig forskning visar att bland alla investeringar de kan göra i utbildning, så ger de som görs under förskoleåren den bästa avkastningen. Då duger det inte att slarva med förutsättningarna, slösa på kompetensen eller spara på de minsta. Det är faktiskt skamligt.

Ingen politiker kan längre säga att de inte visste. Den pressade situationen är nu uppe i ljuset och det är politikerna som är svaret skyldiga om hur det allvarliga läget ska förbättras.

En halv miljon barn går till förskolan varje dag. Forskning visar att elever som gått i en bra förskola lyckas bättre i sin fortsatta skolgång såväl som i flera andra sammanhang. Så hur länge har vi råd att vänta på en tillfredställande arbetssituation i förskolan?

Då duger det inte att slarva med förutsättningarna, slösa på kompetensen eller spara på de minsta. Det är faktiskt skamligt.

Politikerna talar ofta om rätt till heltid, om ökade öppettider och om förskola på obekväm arbetstid. Kvalitetshöjningar på pappret och som brukar bli extra aptitliga för politiken just valår, men utan matchade förutsättningar blir de till krav som lämnas till förskollärare och förskolechefer att lösa.

Det är hög tid att lyssna när förskollärarna själva höjer sina röster. Tre områden för ökade insatser måste stå i fokus:

  • Låt barnens bästa styra barngruppernas storlek! Nio av tio förskollärare uppger att Skolverkets riktlinjer för hur stora grupperna får vara överskrids. Gruppstorlekarna måste minska tills de motsvarar Skolverkets riktmärken.
  • Ta lärarbristen i förskolan på allvar! Förskollärare ligger i topp bland Sveriges bristyrken. Staten och huvudmännen behöver skaffa sig seriösa strategier för att utbilda och rekrytera fler.
  • Ta vara på förskollärarnas kompetens! Trots bristen på utbildade förskollärare tvingas de som finns ofta prioritera administration, städning och vaktmästeri i stället för planering och pedagogisk utveckling.

Sverige har fortfarande en fantastisk förskola men den är under stark press. Alldeles för ofta sker personalens hängivna arbete på bekostnad av den egna hälsan. Alltför många har redan tvingats in i sjukskrivningar eller med sorg lämnat yrket.

Många är beredd att komma tillbaka om rätt förutsättningar finns på plats. Idag talar ansvariga beslutsfattare alldeles för sällan om att den viktigaste faktorn för en förskolas kvalitet är förskollärarkompetensen. Men att satsa på förskollärarna gör barnen– och i förlängningen hela samhället – till vinnare.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin