Läs senare

Arbetsplatsförlagd utbildning håller inte måttet

Låg kvalitet, elever som glöms bort och betygsättning på oklara grunder. Det är slutsatserna som Skolinspektionen drar efter att ha granskat den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (APU) för gymnasieelever på yrkesutbildningar.

18 jan 2011

Eleverna på de yrkesförberedande utbildningarna på gymnasiet får visserligen prova på att jobba på en arbetsplats, men kraven som finns på APU-delen uppfylls inte. Det visar en genomgång av yrkesförberedande utbildningar på gymnasieskolor som Skolinspektionen gjort.

Sture Löf, utredare på Skolinspektionen, tycker att det är anmärkningsvärt att skolorna har så låg kvalitet på den arbetsplatsförlagda delen.

– Kraven på skolorna har funnits länge och ändå finns det så mycket kvar att göra. En elev hörde inte av sin skola alls under tiden han gjorde APU, läraren svarade att han redan visste vilket betyg hans elever skulle få. En annan lärare satte betyg innan eleven ens börjat på sin APU.

I dag går varannan gymnasieelev ett yrkesförberedande program. Minst 15 av totalt 100 utbildningsveckor ska genomföras på en arbetsplats. Skolinspektionen har granskat kvaliteten på 39 gymnasieskolor och på de flesta skolor har man granskat tre yrkesförberedande program. En skola som fått kritik kan därför ha program som fungerar.

– Det kan se väldigt olika ut på samma skola utan att rektorerna kan svara på varför och det är också anmärkningsvärt. Lärarna borde kunna diskutera med varandra om hur man ska överföra kursplanemålen till yrkeslivets krav och behov, säger Sture Löf.

Undervisningstiden ska planeras av lärare, elev och handledare. Men just att samverka kring hur målen i kursplanerna ska kunna matchas mot behoven och kraven i arbetslivet är ett vanligt eftersatt område på skolorna.

– På många skolor nöjer man sig med att eleven fått en praktikplats, man verkar inte se det som en del av utbildningen. Konsekvensen blir att eleven bedöms felkatigt eller inte alls, säger Sture Löf.

De granskade skolorna har fått egna beslut på åtgärder och rekommendationer. Men generellt anser Skolinspektionen att rektorn måste ta ett större ansvar för kvaliteten och lärarna få ett större helhetsansvar för elevernas utbildning.

– Lärarens ansvar för APU är ett komplext uppdrag, de måste få möjlighet att jobba mer med det, säger Sture Löf.

ur Lärarförbundets Magasin