Läs senare

”Återinför metodiken i lärarutbildningen”

Årets svenskHallå där Hamid Zafar, tidigare rektor vid Sjumilaskolan i Göteborg, och stort grattis till utmärkelsen Årets svensk, som nyhetsmagasinet Fokus delar ut.

av Sten Feldreich
01 feb 2019
01 feb 2019

– Tack, jag måste säga att jag blev väldigt överraskad! Hur kunde en vanlig rektor i en förort anses så märkvärdig…

Du hävdar att man ska ställa krav på människor. Varför är det viktigt?

– Krav ska tolkas som ett annat ord för höga förväntningar. Många av problemen jag sett i skolan har sin upprinnelse i lågt ställda förväntningar. Man hittar ursäkter för elevers bristande beteenden, ofta i all välmening. Men lågt ställda förväntningar gynnar inte eleverna. Det går inte att ha särskilda regler för människor bara för att de inte kommer från Sverige. Om alla vet vad som förväntas av en, skapar det tydlighet och därmed ökad trygghet.

Hamid Zafar, Årets svensk.

Vad är mest akut att åtgärda i dagens skola?

– Två saker: Först den bristande likvärdigheten, ett ytterst allvarligt problem. Det är hårresande vilka skillnader det kan vara på skolorna i en och samma stadsdel. I Västra Hisingen där jag jobbade rådde helt olika förutsättningar i skolorna på ena och andra sidan Volvofabriken.

–Det andra är den bristfälliga lärarutbildningen som inte förbereder studenterna för verkligheten. Återinför metodiken i lärarutbildningen, då studenterna fick praktiska verktyg för hur man organiserar sin undervisning, och då lärarna gavs en likvärdig lärarutbildning.

Vad vill du att politikerna ska göra för att förbättra skolan?

–Se över den sociala sammansättningen i skolorna för att minska segregationen. I skolor där merparten av eleverna har svenska som modersmål, socialiserar sig barn med annat modersmål mycket bättre. Politikerna måste vara modiga och sätta upp gränser för hur starkt segregerade skolor kan vara.

Du kom som femåring från Afghanistan på 1980-talet. Vad har betytt mest för din integration i det svenska samhället?

–Skolan. Utan tvekan! Jag hade lärare som var fostrade i en annan skolkultur och med en annan utbildning än dagens. Det fanns ett annat bildningsideal då. Jag växte upp i Biskopsgården, en segregerad del av Göteborg, men det kvittade för lärarna. Det var aldrig tal om att vi inte skulle få samma utbud av kultur, kunskap och aktiviteter som alla andra. Just det var väldigt avgörande för mig.

Nu är du ny barn- och utbildningschef i Mullsjö utanför Jönköping, sedan årsskiftet. Hur ser dina närmaste planer för framtiden ut?

–Som högsta ansvarig för kommunens alla förskolechefer och rektorer vill jag skapa förutsättningar för att de ska kunna göra ett bra jobb. Det är mycket strategiska frågor, men våra förslag och beslut ska i slutändan göra det bättre för lärarna och eleverna i klassrummen.

Vad har du för tips till skolledare och rektorer?

–Var modiga och tydliga. Adressera det som är svårt. Ducka inte för problem. Se inte mellan fingrarna genom att normalisera eller bagatellisera icke acceptabelt beteende. Samtidigt: Lyft fram sådant som är bra. Ta hjälp av varandra. Att vara rektor är ett av de svåraste yrken man kan ha, och man behöver utbyta goda erfarenheter och stötta varandra på bästa sätt för att orka.

Motiveringen

”Han har använt sin egen erfarenhet för att förstå och försöka lösa de problem som uppstått till följd av stora invandringsströmmar, bristande integration och en långtgående segregation. Han gör det med övertygelsen att höga krav på den enskilde är det bästa sättet att stimulera mognad och framsteg. Han gör det utan rädsla för att benämna och diskutera det svåra och med båda fötterna i den praktiska verkligheten. Årets svensk är rektorn för Sjumilaskolans högstadium i Göteborg, Hamid Zafar”

ur Lärarförbundets Magasin