Läs senare

AV 2 gör lektionen möjlig

Text + FilmElever som har svårt att delta i den ordinarie undervisningen får hjälp av en robot. Klasskamraterna på Brageskolan är van vid att Camilla, 13 år, deltar via sin ”kompis” AV 2.

av Lenita Jällhage
21 mar 2019
21 mar 2019
Camillas ställföreträdare, roboten AV 2, står på hennes bänk i bildsalen.
Foto: Kristina Sahlén

I femte klass bytte Camilla från en större skola till Brageskolan i Sollentuna, en skola som är särskilt anpassad för barn med språkstörningar eller autism. För Camilla, som har autism, blev det en stor omställning som skapade stress och hon fick svårt att gå till skolan. Men till vårterminen fick skolan och Camilla låna en av kommunens fem små robotar, som de köpt från ett norskt företag. Robotarna är till för barn som av olika skäl inte kan delta i det ordinarie skolarbetet.

Det är jättebra att Camilla kan ställa frågor via roboten som alla andra elever i klassrummet.

I dag är Camilla hemma eftersom hon är förkyld men i vanliga fall sitter hon i ett grupprum som ligger vägg i vägg med hemklassrummet på skolan. Därifrån kan hon delta på lektionerna med hjälp av roboten. Hon manövrerar allt vad roboten gör med hjälp av sin läsplatta.

Bildsalen ligger i en annan skolbyggnad och där arbetar eleverna under denna lektion med temat magi. De designar, ritar och målar omslag till tablettaskar som innehåller magiska bönor med olika egenskaper som de själva bestämt. Camillas favoritämne är bild och hon blev färdig med uppgiften redan förra lektionen.

Roboten

  • Består av ett litet huvud som är drygt 25 cm högt och väger ett kilo.
  • Går att bära med sig och använda var som helst, som på rast eller utflykt, tack vara inbyggd 4G-teknik.

När Camilla deltar i klassrummet, via roboten, kan hon tippa dess huvud och vrida det 360 grader. Kameralinsen på huvudet blir hennes ögon i klassrummet.

– Jag ser bra när roboten är riktad mot det jag vill se. Men ibland när jag försöker vrida robotens öga för att se åt ett annat håll, så hänger den inte riktigt med, svarar Camilla i ett mejl på frågor som vi ställer till henne efter lektionen.

För att få lärarens eller de andra elevernas uppmärksamhet kan hon ”räcka upp handen” genom en stor vit lampa som börjar blinka på robotens huvud. Vill hon inte bli störd när hon sitter och jobbar sätter hon på en stor blå lampa som lyser klart från huvudet. Det finns högtalare och mikrofon som Camilla eller elevassistenten Lovisa kan välja att använda eller stänga av. Genom emojisar på läsplattan kan hon förändra formen på robotens lysande ögon för att markera ifall hon är glad, fundersam eller neutral.

Sara Lindbäck, speciallärare.
Foto: Kristina Sahlén

– Jag använder emojisarna och skulle gärna ha fler att välja på, säger hon.

Bildläraren Anna Ringström brukar göra tydliga steg-för-steg-instruktioner med text, bild och filmer som hon delar med eleverna på datorerna, men hon tycker ändå att det är viktigt att alla elever får samma information muntligt på lektionerna.

– Det är så lätt att tolka saker på olika sätt i ett skrivet material. Därför är det jättebra att Camilla kan ställa frågor via roboten som alla andra elever vid genomgångarna i klassrummet. Men jag har inte hunnit utvärdera för- och nackdelar med roboten ännu, säger hon.

Brageskolan tar emot elever från hela Stockholms län. Specialläraren Sara Lindbäck, som har varit på skolan i nio år, har under de senaste åren arbetat med inriktning mot språkstörning.

— Vi har två robotar på skolan och de används individuellt av dessa elever tillsammans med en läsplatta och en anslutningskod. De kopplas upp via ett separat nätverk, säger hon.

Från ett angränsande rum brukar
Camilla genom läsplattan följa arbetet i klassrummet. Hon kallar roboten för sin ”kompis”.

Det har varit lite teknikstrul med bilden som hackat, innan man hittat en bra placering i klassrummet. Och ljudet har inte heller varit perfekt. När Camilla pratar genom roboten så blir ljudet ofta för svagt eller för starkt.

De andra eleverna som sitter i klassrummet har fått se hur roboten fungerar även från Camillas håll. Allt för att de ska känna sig trygga med den.

– För en elev som har svårt att vara i klassrummet kan det här vara ett skönt sätt att få tjuvkika lite inkognito bakom roboten, säger Sara Lindbäck.

Camilla bekräftar att hon är glad över att roboten gör det möjligt för henne att delta på bildlektionerna:

– Torsdagar, då vi har bild, har blivit mina favoritdagar.

ur Lärarförbundets Magasin