Läs senare

Behövs ett betyg i ordning och uppförande?

"Nej!" svarar trä- och metallslöjdsläraren Krister Önnberg. "Ja!", säger SO-läraren Carlotta Randel.

31 maj 2011
Behövs ett betyg i ordning och uppförande?
Bild: Gunnar Ask. Montage: Mats Thorén/Maria Dahl

Namn: Krister Önnberg
Yrke Lärare i trä- och metallslöjd vid Björkhagens skola i Stockholm.
Ålder 51.
År i yrket 24.

— De elever som har riktiga problem blir inte hjälpta av ett ordningsbetyg. De problemen måste man jobba med på andra sätt. De socialt svaga eleverna blir bara stämplade ännu en gång.

Finns det ett ordningsproblem i skolan?
— Ja, det gör det. Jämför man med för 15 år sedan har skolan till exempel blivit mer teoretisk — eleverna leker mindre och sitter mer still. Det är klart att det påverkar dem negativt.

Hur kan man komma till rätta med stökiga elever?
— Vi måste börja när eleverna är små, med att hjälpa dem att hitta motivationen, ge struktur och få ordning och reda. Det är inte bara en fråga för de betygsättande lärarna, utan ett gemensamt ansvar för alla lärare på skolan. Eleverna måste få en känsla för varför de är i skolan .

Varför tror du att så många lärare vill ha ett ordningsbetyg?
— Tiden räcker inte till allt som ska göras och då ser nog många det som en enkel lösning. Men det är just att förenkla. Vi måste föra en större diskussion om hur vi kan förändra undervisningen så att den blir bra för alla elever. Det borde vara en skyldighet på samma sätt som man är skyldig ­att ha trygghetsgrupper och likabehandlingsplaner.

Har du någon gång tagit hänsyn till en elevs uppförande när du satt betyg?
— Jag försöker att hela tiden vara medveten om risken. Målet är självklart att inte låta ett beteende speglas i betyget men omedvetet har det säkert hänt, säger jag något annat så ljuger jag.
 

Namn Carlotta Randel
Yrke Högstadielärare i SO på Bagartorpsskolan i Solna.
Ålder 35. 
År i yrket 6.

— Ja. Tillsammans med andra åtgärder kan det vara ett utmärkt sätt att komma till rätta med vissa elevers uppförande. Det skulle inte lösa alla problem, men vara ett steg i rätt riktning. Framför allt skickar det en signal om att beteendet är elevens eget ansvar.

Vilka elever skulle beröras av detta tror du?
— Ett ordningsbetyg skulle ge en möjlighet att premiera de elever som kanske inte syns så mycket annars, som inte utmärker sig kunskapsmässigt men sköter sig exemplariskt. Men det skulle naturligtvis vara en varningsklocka även för duktiga elever som beter sig odrägligt.

Har det blivit värre än när du själv gick i skolan?
— Absolut. Och det hänger samman med de försämrade kunskapsresultaten. Ordning är en förutsättning för en bra studiemiljö. I dag fokuseras det väldigt mycket på elevers rättigheter, vilket naturligtvis är bra, men vi måste betona att de även har skyldigheter.

Varför är ordningsproblemen större i dag än tidigare?
— Jag tror att mycket beror på lärarna. Dagens lärarutbildning ger inte de redskap som behövs för konflikthantering. Skolan har också blivit en tuffare miljö rent generellt samtidigt som lärarstatusen har sjunkit. Dessutom saknas ofta de resurser som krävs för att komma till rätta med problemen.

Har du någon gång tagit hänsyn till en elevs uppförande vid betygsättning?
— Jag skulle väldigt gärna vilja svara nej på den frågan. Risken finns att det har haft inverkan, men hur mycket vet jag inte. Om en elev har stått och vägt mellan två betyg så kan nog detta ha spelat in.

ur Lärarförbundets Magasin