Läs senare

Intern kritik mot BEO:s skadståndskrav

ANMÄLNINGSSTRESSENNu får Barn- och elevombudet (BEO) hård kritik från de egna leden. I en intern skrivelse kritiserar 16 jurister att myndigheten driver ärenden för långt. Johanna Jaara Åstrand kritiserar anmälningskulturen.

av Emma Olsson
23 aug 2019
23 aug 2019

Kritikstormen mot BEO hårdnar, efter det att det blivit offentligt att 16 medarbetare protesterar mot att myndigheten driver ärenden för långt. Det skriver Dagens Nyheter.

– BEO väljer att utreda alla möjliga påståenden där föräldrar tycker att deras barn har blivit kränkta. Det leder till att lärare blir osäkra och inte vågar ingripa, säger Luca Nesi som är en av undertecknarna, till tidningen.

Protesterna framkommer i en intern skrivelse, som Dagens Nyheter tagit del av. En skrivelse som skickades för över ett år sedan.

– Problemet är att jag som jurist på myndigheten måste anpassa mig till den här utvecklingen. Det gör att jag ibland inte riktigt kan titta mig själv i spegeln, säger Luca Nesi.

Han menar att fallet med överklagandet till Högsta domstolen är ett exempel.

– Den osunda anmälningskulturen gynnar inte någon. Varken elever eller föräldrar. Och den bidrar inte till att göra läraryrket mer attraktivt, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Johanna Jaara-Åstrand, Lärarförbundet

Förbundets krav är att det ska bli obligatoriskt för elever och lärare att först anmäla till huvudmannen, innan de kontaktar Skolinspektionen eller BEO.

Däremot anser Johanna Jaara Åstrand att det behövs någon form av tillsynsfunktion.

– Det måste kunna gå att överpröva händelser som förälder eller elev. Även lärare kan göra fel. Men idag missbrukas anmälningsmöjligheten och används snarare som hot än lösning, säger hon.

Lärarnas tidning har vid flera tillfällen skrivit om anmälningsskräcken. Det handlar dels om att lärare avstår från att hantera stökiga elever, dels att de dokumenterar i överkant av rädsla för Skolinspektionen.

Lärarförbundets medlemmar lägger ner för mycket tid på dokumentation – av rädsla för att bli anmälda.
Foto: Colourbox.

Juristerna inom Skolinspektionen som skrivit brevet menar att det behöver finnas ”ett visst utrymme för skolpersonal att agera på ett sätt som i efterhand framstår som inte helt optimalt i pressade situationer”, enligt DN.

– Bara för att ett barn känner sig kränkt är det inte säkert att det är kränkt, säger Luca Nesi, till tidningen.

BEO Caroline Dyrefors Grufman säger till DN att hon har förståelse för att anställda vid myndigheten vill diskutera de här frågorna.

– Det är generaldirektören för Skolinspektionen Helén Ängmo och jag som är beslutsfattarna och vi har samma syn på de här frågorna, säger hon till tidningen.

Till Lärarnas tidning har hon tidigare sagt att hon har förståelse för lärarnas oro, men att den är en facklig fråga.

– Jag förstår den känslan. Men ansvaret ligger på kommunen eller den som driver den fristående skolan, att arbeta förebyggande och se till att de elever som har behov av särskilt stöd faktiskt får det, sa Caroline Dyrefors Grufman, då.

 

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: