Läs senare

Betygsexpert kritiserar utredning om nationella prov

Utredningen om nationella prov får hård kritik. Inget av förslagen tar fasta på bristerna som finns med dagens nationella prov, anser Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning.

27 apr 2016

För en månad sedan presenterade statens särskilda utredare Tommy Lagergren sina förslag till förändringar av de nationella proven. Dessa går i huvudsak ut på: 

  • att nationella prov ska tas bort i årskurs 3
  • att en del prov ska rättas digitalt medan andra, där eleverna ska skriva texter i exempelvis engelska och svenska, rättas centralt och inte av elevernas lärare.
  • att lärarna ska knyta elevernas slutbetyg till deras resultat på nationella proven.

Per Måhl, sakkunnig i betygs- och bedömningsfrågor, kritiserade nyligen utredningen i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han anser att utredningens förslag sväljer kameler och silar mygg:

– Jag kan inte se att förslagen får sådana effekter så att de blir mer stödjande för läraren vid betygsättning eller påverkar elevens lärande eller om de behöver stöd. Om man inte ändrar provens konstruktion i grunden så blir utredningens förslag mer en kosmetisk förändring, säger han.
 

Problemen med dagens proven är, enligt Måhl, att kraven för godkända prov är för lågt ställda. Det beror på att det finns ett för stort fokus på flervalsfrågor om detaljer, samtidigt som det finns en brist på mer komplexa frågor där eleverna får visa att de förstått vad exempelvis en text handlar om.
 

Det får konsekvenser, enligt Per Måhl, och jämför med de internationella proven Pisa och Pirls, som han anser har bättre konstruerade frågor. 
 

I Sverige klarar cirka 95 procent av eleverna de nationella proven i svenska och engelska i år 9, trots att 15 procent inte klarar av att förstå de mest basala texterna i Pisaundersökningarna.
 

Per Måhl hävdar att vissa delar av prov innehåller uppgifter som inte speglar kunskapskraven och att det finns delprov som bedöms med betygsnivåer som inte existerar.
 

Han ger ett exempel på frågor som ställs från ett läsprov i åk 3 som Skolverket publicerat på sin hemsida. Där ställs först 17 enkla flervalsfrågor kring detaljer i texten och endast i den sista frågan ber man eleven att berätta vad texten handlar om.
För att nå målen ska eleven ha 14 rätt. Men vad händer om en elev svarar rätt på  detaljerna från texten och får 14 rätt, men inte kan beskriva vad texten handlar om på fråga 18?

Flervalsfrågorna är visserligen lätta att rätta för läraren men de säger inte mycket om huruvida eleverna på ett djupare plan förstår vad texten handlar om.
 

Om digital rättning införs riskerar enkla flervalsfrågorna får ännu större utrymme, tror Per Måhl. Att formulera flervalsfrågor där en elev exempelvis ska kunna redogöra för ett ett historiskt förlopp är väldigt svårt. Åtminstone om man ska följa kunskapskraven och läser svenska betygsanvisningar.

– Vad ska vi med nationella prov till som visserligen är lätta att rätta men som säger väldigt lite om elevernas kunskaper och inte är betygsstödjande? Och hur ska lärarna kunna knyta elevernas betyg till resultaten med sådana underlag som utredningen nu föreslår? undrar Per Måhl.
 

Han tycker att Sverige borde göra om proven i grunden. Måhl tror att det skulle vara en god idé att vända sig till de holländska provkonstruktörerna som utformar Pisa och hämta inspiration, men att Sverige då utgår från den svenskaläroplanen.
 

Han tror att utredarens förslag om central rättning av prov skulle bli en dyr reform även om den skulle kunna förbättra likvärdigheten något.

– Troligen skulle det kosta mer än det smakar. Det vore klokare att uppmana skolhuvudmän att de arbetar mer med att utvecklar sambedömningen inom kommunerna. Det är ett bra stöd för lärarna, säger han.

Har arbetat med betygsfrågor i 25 år
Per Måhl är i grunden lärare i svenska, religionskunskap.Han har arbetat med betygsättnings- och bedömningsfrågor i över 25 år. Har skrivit fyra böcker inom sitt specialområde.
Han deltog bland annat i Betygsberedningen 1991-92 och i utredningen "Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan" 2006-2007.
Har kvalitetsgranskat betygsättningen på gymnasiet som utredare på Skolinspektionen 2010-2011. Han är en flitig föreläsare och håller i utvecklingsarbeten runt om i Sverige om bland annat 2011 års anvisningar för bedömningar, skriftliga omdömen, betygssättning och elevinformation.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin