Läs senare

Bildlärarnas brev till Fridolin: Vår arbetsmiljö är ohållbar

ArbetsmiljöHundratals elever att betygsätta, fast man knappt hinner lära sig namnen på dem. Nu har bildlärarna tröttnat på sin arbetssituation och vänder sig direkt till utbildningsminister Gustav Fridolin. ”Med tanke på hur det ser ut i dagens skola kan vi snart inte längre utföra vårt bildläraruppdrag”, skriver de.

av Stefan Helte
12 Apr 2018
12 Apr 2018

Lena Landström, bildlärare vid skolan Castello Järla sjö i Nacka, har tillsammans med fyra andra bildlärare skrivit brev till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Skolverket för att väcka uppmärksamhet kring bildlärarnas arbetsmiljö.

”Med tanke på hur det ser ut i dagens skola kan vi snart inte längre utföra vårt bildläraruppdrag”, skriver lärarna.

Lena Landström. Foto: Privat

Själv har Lena Landström bra förutsättningar för sitt arbete på sin skola, med lagom stora grupper och gott om bildtid för sina elever.

– Att bara bildlärare är ett helt underbart jobb, där det är lätt att fånga elevernas intresse – om man som jag har de rätta förutsättningarna. Men tyvärr är många bildlärare ute på landets skolor helt förtvivlade, säger Lena Landström.

Detta har hon förstått genom diskussioner med kollegor runt om i landet i olika ämnesforum.

För att få svart på vitt hur kollegorna har det sammanställde Lena Landström, tillsammans med de fyra andra bildlärarna bakom skrivelsen till regeringen och utbildningsministern, en enkät som de lade ut i olika Facebook-grupper för bildlärare.

Foto: Lena Landström

Enkätresultaten är inte statistiskt säkerställda (”vi är bildlärare och inte statistiker”). Men över 600 bildlärare har svarat. Och det är en dyster bild av deras arbetssituation som träder fram:

  • Åtta av tio bildlärare anser att de inte har tillräckligt med arbetstid för återkoppling, dokumentation eller bedömning.
  • Sju av tio svarar att det finns arbetsmoment de inte kan genomföra på grund av gruppstorleken.
  • Över hälften av lärarna möter mer än 200 elever per termin, nästan var tionde möter mer än 400 elever per termin.
  • Tre av tio svarar att de inte har möjlighet till återhämtning inom arbetstiden.

– En del bildlärare har så många elever att de inte ens hinner lära sig namnen på eleverna. Hur ska de då kunna göra en rättssäker betygsbedömning? frågar sig Lena Landström.

I skrivelsen till ministern och Skolverket hävdas att bildlärarna har en orimlig arbetsbelastning och att de inte kan hjälpa alla elever. Ett räkneexempel illustrerar vad undervisningsgrupper på 30 elever får för konsekvenser:

”Under en 60 minuter lång lektion innebär det då att varje elev i bästa fall får hjälp cirka 90 sekunder var.”

Är bildlärarna värre drabbade än andra lärare?

– En skillnad är att lärare i de teoretiska ämnena möter sina elever flera gånger i veckan och därmed har fler bedömningstillfällen. Om en bildlärare har 300-400 elever är det omöjligt att göra en rimlig betygsbedömning. Det är ju inte bara slutprodukten vi ska betygsätta, utan även arbetsprocessen på väg dit, säger Lena Landström.

Har bildlärarna kommit bort i skoldebatten?

– Det vet jag inte. Men jag tycker överhuvudtaget att politikerna pratar mer om ordning och studiero än om att säkra ämnesundervisningens kvalitet.

Varför är det så viktigt med en god bildundervisning?

– Därför att vi lever i ett bildsamhälle, där utvecklingen går rasande fort. Du kan inte plocka upp din mobil utan att möta bilder och symboler. Som modern medborgare måste du kunna tolka det språket. Annars blir du analfabet.

Bildlärarnas krav

Detta kräver bildlärarna i sin skrivelse till utbildningsministern och Skolverket:

  • Skriv in ett maxantal på 20 elever per undervisningsgrupp och lektionstillfälle.
  • Garantera eleverna minst 80 minuters bild per vecka i årskurs 7, 8 och 9 och under hela läsåret.
  • Garantera eleverna minst 60 minuters bild per vecka i årskurs 4, 5 och 6 och under hela läsåret.
  • Tillåt endast lärare med minst 45 poäng i bild undervisa i ämnet på de lägre stadierna.

 

ur Lärarförbundets Magasin