Läs senare

Brist på skolning i kritiskt tänkande

Svenskundervisning missar läroplanen

18 okt 2013

Bild: Wikimedia
Svenskämnet i gymnasie­skolan används inte för att träna kritiskt tänkande och diskutera demokratiska värde­ringar på det sätt som läro­planen säger. Den slutsatsen drar Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling.
– Utbildning kan både föra med sig att elever disciplineras och samhället bevaras och att individer frigörs och samhället utvecklas, säger Anna-Karin Wyndhamn.

Hon ser därför svenskämnet som ett av de ämnen som bör vara en plattform för demokratifostran och träning i kritiskt tänkande.

För att få en bild av hur det ser ut i praktiken har hon observerat åtta lärares alla svensklektioner under ett och ett halvt år.

Svensklärarna fanns både på yrkesförberedande och studieförberedande program och var fördelade på tre olika gymnasieskolor. Hon har också intervjuat lärar­na och deras rektorer.

– Det vara bara i vissa fall som eleverna fick utrymme att ställa kritiska frågor, analysera och lära sig att ta ställning, säger hon.

– För det mesta handlade det om faktatragglande.

Anna-Karin Wyndhamn ­menar att en orsak är att värde­grundsfrågorna ten­de­rar att separeras från ämnesundervisningen och i stället tas upp på särskilda tema­dagar, trots att läro­planen säger att värdegrunden ska genomsyra all undervisning.

I det marknads­orienterade skolsystemet har dessa ­dagar kommit att handla mer om att lära eleverna social kompetens än om att fostra dem i demokratiska värderingar, understryker hon.

– Det händer ofta att eleverna korrigeras och får lära sig hur de bör agera för att marknadsföra den egna skolan.

Detta nyttoinriktade sätt att se på värdegrunds­frågorna har i sin tur spillt över på under­visningen som blivit inriktad på att lära sig att sammanfatta och minnas fakta i stället för att diskutera och värdera.

Det fanns också indikationer i mate­rialet på att det främst är eleverna på de studie­förberedande programmen som undervisades på ett kritiskt ifråga­sättande sätt.

– Men det är något alla elever har behov av. Också eleverna på yrkesprogrammen.

Anna-Karin Wyndhamn Fil dr

Gör nu Föräldra­ledig från arbetet med likabehandlingsfrågor vid Göteborgs universitet.

Bakgrund Gymnasielärare i svenska och historia.

Ålder 37 år.

Fritid Gillar att läsa litteratur och se tv-serier som är skickligt berättade.

Avhandling »Tänka fritt, tänka rätt – en studie om värde­överföring och kritiskt tänkande i gymnasie­skolans undervisning.«

ur Lärarförbundets Magasin