Läs senare

Brister i likvärdighet – ministern vill reglera fria skolvalet

PISA 2018Glädjen över ett stabilt resultat i Pisa 2018 är tudelad. Ojämlikheten ökar.
– Tyvärr bidrar det fria skolvalet, säger utbildningsminister Anna Ekström, till Lärarnas tidning.

03 dec 2019
Pisa-resultaten visar att Sverige ligger på ett OECD-snitt vad gäller likvärdighet i skolan, men att vi är sämst i Norden.

Andelen socioekonomiskt svaga elever i Sverige är högre än OECD-genomsnittet. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever ökar. Enligt Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, är de högpresterande svenska eleverna tillbaka på samma nivåer som vid sekelskiftet.

– När vi gör en sammanfattande bedömning så ser vi att Sverige hamnar på en genomsnittlig nivå när det gäller likvärdighet. Men vi ligger sämst till i alla länder i Norden. Och tar vi en tillbakablick till när Pisa startade 2000 var Sverige ett av de mest likvärdiga skolsystemen. Det är vi inte längre, säger Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, vid Pisa-pressträffen.

Elever som varit i Sverige kortare tid än ett år deltar inte i undersökningen, men skolorna där Pisa genomförs kan också plocka bort elever som varit här längre tid.

Sverige har också valt bort en större andel provdeltagare än övriga jämförbara länder, vilket kan höja resultatet, men också gör det mindre statistiskt pålitligt.

En av de stora bristerna i de svenska Pisa-resultatet är andelen behöriga lärare i utsatta områden.

Medan 40 procent av eleverna i utsatta områden i OECD har en lärare med minst motsvarande masters-examen, är siffran i Sverige 30,7 procent.

Pisa-resultatet beskriver också skillnader i undervisningens kvalitet.

– Om man tittar på enkäten som rektorer har besvarat framkommer det att på de svagpresterande skolorna har lärarna mer frånvaro, de är sämre förberedda, det finns kvalitativa faktorer som tycks påverka undervisningen på de skolorna. En sak är segregationen, högpresterande elever söker till högpresterande skolor. Men lärarna dras till olika skolor. Det är problematiskt när vi behöver resurser på svagpresterande skolor, säger betygsforskaren Alli Klapp i en intervju med Lärarnas tidning.

– Vi har gjort mycket för att motverka segregationens konsekvenser, men för att motverka orsakerna krävs riksdagsbeslut. Jag hoppas att Pisa-undersökningen ska bereda mark för det, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Nu vill hon ändra regler för urval, antagning och finansiering.

Men det råder också ojämlikhet i tillgången till material.

Rektorerna i Pisa-undersökningen uppger att 12 procent av eleverna i utsatta skolor har brist på läromedel, medan siffran är hälften så stor bland elever med socioekonomiskt starkare bakgrund.

– Pisa svarar inte på varför vi ser förändringar. Som alltid i ett skolsystem så är det av stor vikt att man får med lågpresterande elever uppåt, att man inte drar isär och ökar spridningen, det är allvarligt, säger Alli Klapp.

ur Lärarförbundets Magasin