Läs senare

Budgetens vinnare och förlorare

BUDGET 2020Förlorare: fritidshemmen och lågstadiet. Vinnare: friskolekoncernerna.
Johan Ernestam, Lärarförbundets utredare, tittar närmare på de oväntade effekterna av satsningar på lärarassistenter och likvärdighet.

av Emma Olsson
24 sep 2019
24 sep 2019

Regeringens skolbudget gör inget för att häva besparingsvågen som sköljer över svenska kommuner. Och skolan kommer att få betala. Det menar Johan Ernestam:

– Vi kommer se sämre förutsättningar att bedriva undervisning, som större klasser, färre elevassistenter, mindre personal, säger han.

Enligt regeringens egna uppgifter kommer välfärden att sakna 90 miljarder kronor 2026. För att häva utvecklingen skulle det behövas mellan 12 och 13 miljarder kronor årligen, enligt Johan Ernestam.

– Det generella statsbidraget till kommunerna höjs med 3,5 miljarder i år. Vad skillnaden mot behoven innebär kan vi själva räkna ut. Det kommer inte bli bättre, säger han.

En miljard till elevassistenter och 4, 9 miljarder till likvärdighet får tummen upp av utredaren.
Problemet är att pengarna tas från skolan.

Vilka är förlorarna?
– Lågstadiet och fritidshemmen förlorar, eftersom det lågstadiebidragets pengar förs över till lärarassistenter och likvärdighetsbidraget, och inget av dessa kan sökas för fritidshem, säger Johan Ernestam.

Lågstadiebidraget minskar med hälften, från 1,9 miljarder till 0,9. Det får långtgående effekter för fritidshemmen. Dels minskar bidraget, dels ställs de utanför lärarassistentsatsningarna och likvärdighetsbidraget.

Samtidigt ökar konkurrensen om lärarassistent-pengen och likvärdighetsbidraget, eftersom alla skolformer kan söka.

– Pengarna för lågstadielyftet kunde man använda för att anställa lärarassistenter, eller en vaktmästare, eller en lärare. Pengarna från lärarassistentbidraget går till lärarassistenter.
Det är inte säkert att kommuner och skolor gör samma behovsanalys som staten, säger han.
Totalt kommer lärarassistentpengen att bestå av två miljarder kronor – en från staten, och en som kommunerna själva måste skjuta till.

– Vill man ha mer kvalificerade tjänster då är det en lön på 25-30000, då räcker det inte mer än till en lärarassistent per skola. Det är inte ingenting men det är inte mycket, säger Johan Ernestam.

Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet.

Lärarnas tidning har tidigare skrivit om att likvärdighetsbidraget riskerar att öka skillnaderna mellan skolor och kommuner, eftersom fattiga kommuner på sikt inte kommer att våga söka pengarna. Kommunernas ekonomiska situation kräver besparingar, men besparingar är inte tillåtna för den som får likvärdighetsbidraget.

Att skjuta pengar från lågstadielyftet till likvärdighetsbidraget innebär fler risker.

– Mer pengar går till de vinstdrivna koncernerna. Lågstadielyftet går till kommunerna, medan likvärdighetspengarna går till huvudmännen. Fristående skolor är mycket större som huvudmän på högstadiet. Det innebär att en del av pengarna kommer att flyttas från kommunala huvudmän till fristående huvudmän, säger Johan Ernestam.

Budgeten som helhet får underkänt av honom.

–  Helt klart. Det kommer tveklöst ett antal tuffa år, de kommande åren. Läget är rätt besvärligt. På kommunsidan hade man förhoppning om att staten skulle avsätta mer pengar, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: