Läs senare

BUDGETSVEKET: Två av tre rektorer tvingas spara

BudgetsveketSkolan behöver 10 miljarder kronor, enligt beräkningar från Lärarförbundet. Regeringens ”satsning” i budgeten landade på 100 miljoner kronor, vilket är en procent.
Men det är värre än så.
Två av tre rektorer tvingas redan nu att spara på personal och läromedel, enligt en ny omfattande skolledarenkät från Lärarförbundet.

av Erik Ignerus
06 nov 2019
06 nov 2019

– Nu måste det till statliga pengar för att lösa problemen, skolledare är inga stålmän, de orkar inte hur mycket som helst, anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Det är ingen munter bild som framkommer när Lärarförbundet i den nya Skolledarenkäten sätter rektorernas villkor och arbetsmiljö under lupp.

Totalt har 2734 skolledare svarat i enkätundersökningen. 60 procent uppger att de under det senaste året fått sämre ekonomiska förutsättningar. Lika många har fått ta emot barn eller elever trots att de inte får kalkylen att gå ihop. Ungefär hälften har fått minska resurserna till läromedel för att täcka andra kostnader.

Rektorerna får dra ner på resurspersoner, särskilt stöd och läromedel samt säga upp kringpersonal.

– Vi vet ju att besparingsvågen sveper över landet. Enkätsvaren bekräftar mycket av det vi redan visste, även om man förstås hade hoppats på motsatsen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Enligt henne visar resultaten just på att många rektorer har en väldigt ansträngd situation och hamnar i kläm mellan kommunen och staten.

– Det är tydligt att man upplever en konflikt mellan det statliga uppdraget och kommunernas besparingar. Rektorerna får dra ner på resurspersoner, särskilt stöd och läromedel samt säga upp kringpersonal. Det är förstås oerhört bekymmersamt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Att ständigt behöva känna sig otillräcklig som chef och inte kunna fullfölja uppdraget, leder för många rektorer till en stor och ständig samvetsstress.

– Rektorer måste kunna skapa den verksamhet som man anser är nödvändig för att eleverna ska nå målen och personalen ska må bra. Annars blir det svårt att uthärda i längden. Fortsätter trenden kommer sjukskrivningstalen och omsättningen av skolledare som redan i dag är alldeles för hög kommer öka ytterligare.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare. Foto: Pressbild.

För att lösa problemen krävs det nu att staten skjuter till pengar anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

– För kommunernas del ser det ju inte bra ut, med en mindre andel yngre och fler äldre. Det innebär minskade inkomster och större utgifter. I stället för att klämma åt rektorerna måste kommunpolitikerna ta sitt arbetsmiljöansvar och vända sig till sina kollegor i regeringen och pressa fram mer medel.

Det är första gången som Lärarförbundet genomför Skolledarenkäten. Tanken är att det nu ska bli en återkommande undersökning.

– Från och med nu kommer vi genomföra den här enkäten varje år, för att följa upp skolledarnas situation och arbetsvillkor. För oss är det viktigt att kartlägga hur situationen för landets rektorer ser ut och komplettera den bilden vi får när vi är ute och pratar med våra medlemmar. Så att man inte bara sätter upp ett finger i luften utan även har siffror och data på att det verkligen ser ut som vi tror.

Lärarförbundet säger ifrån

Nedskärningarna måste upphöra. Besök Lärarförbundets kampanjsajt och agera, din insats gör skillnad! >>Besök kampanjsajt

Fotnot:

Skolledarenkäten tar upp frågor om arbetsmiljö och villkor och skickades i år ut för första gången till Lärarförbundets samtliga rektorsmedlemmar. Totalt besvarades den av 2734 rektorer från hela landet. Lärarförbundet kommer från och med nu att följa upp enkäten varje år.

ur Lärarförbundets Magasin