Läs senare

Dagens slöjdämne är mer än sömnad och andra tekniker

ReplikUtan Lärarlyftet hade bristen på slöjdlärare inom grundskolan varit extremt allvarlig. Och skolämnet slöjd är idag mycket mer än enstaka hantverkstekniker, skriver Ulf Dalnäs, prefekt vid Högskolan för design och konsthantverk som svar till Karin Eriksson.

Om debattören

Foto: Johan Wingborg

Ulf Dalnäs

Prefekt

Högskolan för design och konsthantverk

Göteborgs universitet

Lärarlyftet är en uppdragsutbildning från Skolverket som ska öka antalet behöriga lärare i skolan och som vänder sig till verksamma med lärarexamen som behöver komplettera med fler behörigheter.

Lärarlyftet i slöjd på Högskolan för design och konsthantverk, HDK, vänder sig alltså till lärare som undervisar i slöjd men som saknar behörighet i ämnet för årskurs 7–9. Det kan handla om lärare med lång och bred erfarenhet av slöjdläraryrket, men det kan också handla om lärare med kortare erfarenhet och utan tidigare slöjdutbildning.

Utbildningen som Skolverket köper av HDK ska inom ramen av 45 högskolepoäng (hp) ge kursdeltagarna så goda förutsättningar som möjligt att undervisa i slöjdämnet utifrån gällande läro- och kursplan. På HDK innebär det i grova drag 30 hp hantverksstudier och 15 hp inom det ämnesdidaktiska fältet.

Utbildningen ges som distanskurs över flera terminer med cirka åtta campusträffar och undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturseminarier och cirka 10 workshops, varav en fokuserar på sömnad. Mellan varje campusträff har deltagarna uppgifter att arbeta med på distans, i den egna slöjdsalen.

Eftersom Lärarlyftet vänder sig till lärare som vill utöka sin behörighet finns det inga krav på förkunskaper i ämnet. Ämnesstudierna ges alltså på grundläggande nivå. Alla som antas till Lärarlyftet kan få sina befintliga kunskaper och färdigheter validerade i relation till målen i utbildningen vilket kan innebära att den som anses redan uppfylla målen inte behöver delta i alla kursmoment.

Precis som Karin Eriksson skriver är det stora skillnader mellan en textillärarutbildning från slutet av 1900-talet och en lärarlyftskurs i slöjd av idag. En viktig och avgörande skillnad är hur skolämnet slöjd har förändrats över tid.

Tidigare fokus i läro- och kursplaner på material- och hantverkskunnandet är idag utökat med djupare insikter i slöjdens arbetsprocesser och uttrycksformer och inte minst slöjdens betydelse för individ och samhälle.

45 högskolepoäng i slöjdämnet kan anses vara lite för att omfamna allt, men hur stort utrymme som ges för ämnesstudier fastställs nationellt via olika förordningar och inte av universiteten/högskolorna själva.

Vi ser gärna att landets slöjdlärare sluter upp i en gemensam kamp för slöjdämnets utveckling. Men då behöver vi lyfta ämnets hela bredd och potential och inte enstaka hantverkstekniker.

De utvärderingar som vi löpande gör har visat goda omdömen från personer som gått utbildningen, men vi har alltid utveckling i fokus. Samtidigt är det viktigt att lärarkåren i slöjd, liksom andra yrkesgrupper, aldrig anser sig vara fullärda. Ett livslångt lärande inom lärarkåren är nödvändigt för att skapa samhällsrelevanta skolämnen. På HDK möter vi upp det behovet med fristående kurser.

Utan Lärarlyftet hade bristen på slöjdlärare inom grundskolan idag varit extremt allvarlig. Endast 55 procent av Sveriges tjänstgörande slöjdlärare i årskurs 1–9 är legitimerade i slöjd, enligt Skolverkets siffror från läsåret 2017/2018. Siffror som visar på ett fortsatt behov av Lärarlyftet.

Vi välkomnar en bred debatt om de estetiska ämnenas undanträngda roll i dagens grundskola och lärarutbildning. Vi ser gärna att landets slöjdlärare sluter upp i en gemensam kamp för slöjdämnets utveckling och betydelse för barn och unga. Men då behöver vi se till och lyfta slöjdämnets hela bredd och potential och inte enstaka hantverkstekniker.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin