Läs senare

Därför avstår kommunen från lärarassistenter: ”Räcker till en halv tjänst”

LÄRARASSISTENTERIntresset för lärarassistenter är som svalast i mindre kommuner.
– Det är ett slag i luften, säger Mikael Wallström, utbildningschef i Oxelösund.

av Emma Olsson
12 nov 2019
12 nov 2019

Nära 300 miljoner kronor av regeringens pengar till lärarassistenter fryser inne, som Lärarnas tidning skrivit om.

Bland kommunerna som avstått från att söka finns Älvkarleby, Flen, Strängnäs, Ödeshög, Ydre – och Oxelösund.

Mikael Wallström, utbildningschef, säger att han först blev glad när han hörde om regeringens satsning på att ta in lärarassistenter i skolan.

– När diskussionen lärarassistenter kom för några år sedan så utlovades det guld och gröna skogar, och det startade utbildningar. Jag själv blev nyfiken och har pratat med studenter på lärarassistentutbildningar och med utbildningssamordnare, och innehållet är skitbra, säger han till Lärarnas tidning.

Men i höstas fick han budgetramen i handen.

Mikael Wallström, utbildningschef Oxelösund.

– Oxelösunds tilldelning blir 376 000, som vi kan rekvirera. Då blir det fel på hela grejen. Vad ska jag göra med 376 000 till? Det är en halv tjänst. Ett slag i luften. Jag jobbar för en likvärdig utbildning i Oxelösund. Det är poänglöst att söka 376 000 för en lärarassistent när jag behöver femton-sexton stycken. Hade jag fått ett statsbidrag på fem miljoner så hade det varit en annan femma, säger han.

Flen är ytterligare en kommun som avstått från pengarna.

– Budget för 2020 är inte lagd än, men vi är medvetna om att huvudmannen måste bidra med en lika stor summa som bidraget. Det är inget som påverkar, snarare måste vi kartlägga vad en lärarassistent kan göra som faktiskt avlastar lärarna, och det kan vara alla de där sidouppdragen. Men man kan inte lägga för mycket dokumentation på en lärarassistent, för det måste läraren göra. Där tycker jag att man har tänkt lite fel på statsnivå, säger verksamhetschefen Kerstin Gelfgren.

SKL är som alltid kritiska till riktade statsbidrag.

Kommunerna som inte söker

Kommunerna som inte söker:
Upplands Väsby
Järfälla
Tyresö
Älvkarleby
Vingåker
Oxelösund
Flen
Boxholm
Finspång
Valdemarsvik
Mjölby
Aneby
Tranås
Uppvidinge
Tingsryd
Ljungby
Högsby
Mörbylånga
Mönsterås
Kalmar
Gotland
Karlskrona
Ronneby
Tomelilla
Kristianstad
Svalöv
Staffanstorp
Bjurlöv
Vällinge
Bjuv
Höganäs
Eslöv
Trelleborg
Hylte
Laholm
Varberg
Mölndal
Kungälv
Ale
Tranemo
Karlsborg
Tibro
Mariestad
Lidköping
Skövde
Hjo
Torsby
Hammarö
Grums
Karlstad
Säffle
Degerfors
Kumla
Nora
Skinnskatteberg
Kungsör
Arboga
Gagnef
Säter
Ludvika
Sundsvall
Strömsund
Härjedalen
Östersund
Vindeln
Robertsfors
Umeå
Skellefteå
Arvidsjaur
Överkalix
Övertorneå
Gällivare
Piteå
Boden
Kiruna
Motala
Bjurholm
Vännäs
Vara
Nykvarn
Lapplands kommunalförbund
Norra Västmanlands utbildningsförbund
Södermanlands läns landsting
Jönköpings läns landsting
 

– För att kunna söka bidraget behövde huvudmännen dessutom ha sin medfinansiering säkrad. Det har säkert också påverkat, eftersom kommunerna inte räknade med den ökning som föreslogs i statsbudgeten och då tänkte att bidraget var mer kortsiktigt än vad det nu verkar vara. Vi har sett på andra riktade statsbidrag att man behöver en period för att se hur man ska kunna använda det. Så det var förväntat att alla inte skulle söka på en gång, säger utredaren Bodil Båvner.

Hon pekar också på att riktlinjerna från Skolverket varit otydliga.

– I förordningen står det bara att de ska avlasta lärarna. Och vi får frågor från medlemmarna, kan det vara klassmentorer, elevkoordinatorer, socialpedagoger? Den initiala inställningen från Skolverket var att man skulle ha titeln lärarassistent. Nu har man tänkt om och gjort en annan bedömning, det kommer sannolikt att göra att fler kommer att använda det här bidraget, att det inte specifikt behöver vara lärarassistenter, säger hon.

Utbildningsminister Anja Ekström (S) är inte nöjd med utfallet, men med bidraget som helhet.

– Vi hade en komplicerad regeringsbildningsprocess och statsbidraget kom ut så att det var knappt om tid för huvudmännen att söka. Och det funderade vi på, men vi tyckte ändå att det var ett så viktigt statsbidrag att vi ville ge möjlighet att söka för dem som kunde, säger hon.

Att kommuner upplever att de inte har råd att söka, besvarar hon så här:

– Vi ser att det finns ett stort behov av lärarassistenter och av att avlasta lärarna. Jag vill att statsbidragen ska bidra. Sen är jag medveten om att det är ett ansträngt ekonomiskt läge. Men det är ett kommunalt ansvar att se till att det finns personal ute på skolorna. I takt med att bidraget blir mer känt och etablerat hoppas jag att fler ska söka. Min ambition är att varenda krona ska gå åt, säger hon.

Bodil Båvner, SKL.

I Flen planerar förvaltningen för att söka pengar för lärarassistenter 2020, och frågan ligger ute hos rektorerna.

– Vi har gett rektorerna i uppdrag att tänka till när de anställer sidopersonal, vilka uppgifter personen ska göra, och om det går att söka pengar för det, säger Kerstin Gelfgren.

Mikael Wallström i Oxelösund är inte lika säker:

– Det beror på hur kriterierna ser ut och vilken summa som står där. Står det 376 000 igen så söker jag inte då heller. Lärarassistentuppdraget är jätteintressant, och det stämmer precis med vilka behov vi har. Men jag måste ta ansvar för miniminivå och grundbemanning, och vi klarar knappt det.

ur Lärarförbundets Magasin