Läs senare

Därför sa Sirén ja

Om kommunerna inte ger lärarna mer än andra under de kommande åren kommer lärarfacken att säga upp avtalet. Det klargör Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en intervju.

03 okt 2012

Foto: Mikael Andersson

Det stormar om lärarfacken efter att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund sade ja till ett fyraårigt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting. Ett avtal som många lärare och medlemmar är besvikna på.

Är du nöjd med avtalet?

– Jag är inte nöjd, men vi bedömer att det här avtalet är bättre än alternativet. Lärarna får 4,2 procent under 2012, jämfört med de 2,6 procent som alla andra har fått i årets avtalsrörelse. Vi får 40 procent mer än andra. Detta är ett första steg för att göra läraryrket mer attraktivt.

Många tycker att det här avtalet är snarlikt det bud från SKL som ni tackade nej till i juni. Vad fick er att tacka ja den här gången?

– Junibudet var ett femårigt avtal utan uppsägningsklausul. Vi ville inte låsa in lärarna på det sättet. Nu har vi en ny och väldigt avgörande uppsägningsklausul, som gör att vi kan kliva av avtalet i förtid.

Vad var sämst?

– Att det bara var ett första steg. Det ger inte den nödvändiga förflyttning som krävs för att täppa igen gapet på 10 000 kronor gentemot jämförbara yrken. Nu har vi en osäker fortsättning, och det är upp till bevis för kommunerna.

Varför gick ni inte ut i strejk?

– En strejk hade med all sannolikhet gett oss ettårsavtal och 2,6 procent, precis som alla andra har fått. Vid en konflikt hade dessutom lärarna förlorat den retroaktiva lönen under 2012 på cirka 9 000 kronor i genomsnitt, eftersom det är kutymen på svensk arbetsmarknad.

Hur kan du veta att det inte skulle gå att strejka sig till högre lön?

– Vi har ett regelverk kring konflikter och medling på svensk arbetsmarknad som är oerhört starkt. Min absoluta bedömning är att vi vid en konflikt hade fått ett ettårsavtal och 2,6 procent. Och det alternativet hade varit sämre för lärarna.

Många lärare och medlemmar är arga och besvikna över att deras fack sade ja till avtalet. Förstår du deras ilska?

– Ja, jag förstår att många medlemmar är besvikna. Det är jag också. Det här avtalet skulle ha kunnat ge så mycket mera om våra politiker hade levt upp till alla de ord och löften som de har gett under så lång tid.

En del kräver till och med din avgång. Vad säger du om det?

– Jag har haft ett tydligt uppdrag och det är att lärarna ska få mer än andra. Och det har vi fått. Jag står upp för det här avtalet.

Kommer medlemmarna att lämna Lärarförbundet nu?

– Det är ju så att ska man åstadkomma en fortsättning på det här första viktiga steget vi har tagit är det oerhört viktigt att vi håller ihop och håller samman för att fortsätta hålla den här hårda pressen mot arbetsgivarna. Utan den pressen och sammanhållningen kommer det inte att lyckas.

Har ni inte bäddat för besvikelsen hos medlemmarna genom det höga tonläget i kampanjen och med talet om att lärarna ska tjäna 10 000 kronor mer?

– Vi har aldrig krävt 10 000 kronor på ett bräde i en avtalsrörelse. Men vi har krävt ett tydligt första steg och en fortsättning mot det långsiktiga målet. Jag är övertygad om att utan allt vårt kampanjande hade vi inte haft det här breda stödet hos allmänheten och hos politiker. Och utan det trycket hade det inte stått 4,2 procent i löneökning i avtalet – det hade stått 2,6.

Avtalet ger det första året lärarna 430 kronor mer än andra i månaden. Är det detta facken och lärarna har slagits för?

– Det här är ett första steg, men vi är inte nöjda, utan kräver en fortsättning.

Ni har krävt avbetalningsplan för att uppvärdera läraryrket. Men år två i avtalet ger lika mycket som andra och år tre och fyra finns det inga garantier alls om löneökningar. Det är väl ingen avbetalningsplan?

– Det är precis det vi är missnöjda med, att det inte finns några garantier för en fortsättning. Det är därför som uppsägningsklausulen är så oerhört viktig. Vi kommer att ligga på kommunerna med blåslampa och vi kommer inte att tveka att säga upp avtalet i förtid om inte kommunerna sköter sig.

Vad krävs för att ni inte ska säga upp avtalet?

– Om politikerna inte lever upp till sina löften om att ge lärarna mer än andra kommer vi att säga upp avtalet. Kommunerna har en chans helt enkelt.

Men vad ska ni hota med vid en uppsägning om det ändå inte går att strejka sig till högre lön?

– Uppsägningsklausulen ger oss möjlighet att göra lärarlönerna till en valfråga 2014. Vill politikerna bli återvalda så är det upp till bevis när det gäller lärarlönerna.

Lärarfacken har också krävt att lärare ska få en rimligare arbetsbörda. Nu ska de frågorna hanteras i arbetsgrupper. Riskerar inte det att bara bli pratgrupper?

– Lagar och regler som vi har på svensk arbetsmarknad efterlevs inte på skolans område. Till exempel används reglerna om övertid alldeles för lite trots att lärare jobbar mer än någonsin. Nu måste det rensas i arbetsuppgifterna och lärare måste få ägna sig åt kärnuppdraget.

Både förbundsstyrelsen och representantskapet var oeniga i sina ställningstaganden till avtalet. Hur ser du på det?

– Det här var ju inget lätt beslut och vi gjorde noggranna överväganden.

Till sist – när ska lärarna tjäna 10 000 kronor mer i månaden?

– Det har tagit 50 år att bygga upp det här löneglappet. Lärarna måste få mer än andra och gapet täppas till betydligt snabbare i många år. Den här avtalsrörelsen har definitivt inte löst den nationella lärarkrisen.

ur Lärarförbundets Magasin