Läs senare

De lär kollegerna lyfta läsningen

SpecialEfter klockan två på onsdagar går inga Nyköpingselever i skolan.
För då ägnar sig lärarna åt Läslyftet. Nu förlängs satsningen.

av Karin Lindgren
28 sep 2017
28 sep 2017
Charlotte Kovacs och Emilia Sandberg tycker det är viktigt att läslyftet inte bara inkluderar svenskundervisningen. Foto: Therése Jansson

4y + 3 = y + 21. ”Vi vill ha y ensamt på ena sidan, där det finns flest y. Därför subtraherar vi med y för att nollställa på höger sida.

Vi vill ha 3y ensamt på vänster sida. Därför subtraherar vi med 3 på båda sidor. Vi dividerar sedan med 3 på båda sidor.”

Charlotte Kovacs och hennes åttor kommer fram till att y = 6 genom att samskriva lösningen till ekvationen. Eleverna säger och hon skriver på smartboarden.

Kan vi sälja in att böcker är mer än ett måste kommer all läsning gå lättare.

Den återberättade scenen är från förra året när hon provade samskrivning i sina ämnen matte, NO och teknik för första gången.

— Läslyftet är det roligaste som har hänt i svensk skola på länge. Just för att det handlar om språket i alla ämnen. Det är så otroligt viktigt för att alla elever ska förstå, säger Charlotte Kovacs.

Aktuella böcker på Nyköpings högstadium

”Blodsbunden” av Augustin Erba. Läses just nu av alla lärare som är med i den bokcirkeln skolbibliotekarien anordnar. Författarbesök ingår.

”Mitt extra liv” av Johan Unenge. Den före detta läsambassadören var på skolan dagen före Lärarnas tidnings besök och pratade med samtliga 16 åttondeklasser. Alla hade läst boken.

”Åttologin”. Ges ut för tredje året med varsin novell av eleverna i åttan. Förra året var temat Nyköping, i år är det ”Att växa upp”.

”Handledning för kollegialt lärande” av Annika Cederberg-Scheike. På alla Nyköpings Läslyftshandledares nattduksbord. Boken ska diskuteras i handledargruppen.

Jag träffar henne och svenskläraren Emilia Sandberg på Nyköpings högstadium Alpha, där de båda är handledare för varsin Läslyftsgrupp.

Nyköping är en av de kommuner som allra mest tagit till sig den statliga satsningen på att förbättra måluppfyllelsen genom öka läsförståelsen. Man har sökt allt statsbidrag som gått att söka och satsat mycket pengar själv. Nu är varenda kommunalt anställd lärare från förskoleklass till årskurs nio med och utvecklar sin undervisning med hjälp av Skolverkets moduler. Ett 30-tal av lärarna har utbildats till handledare vid Södertörns högskola.

Förra läsåret jobbade högstadiet ämnesövergripande i arbetslagen, med modulerna ”Samtala om text” och ”Skriva i alla ämnen”.

— Vi läste nyskrivna vetenskapliga artiklar och försökte koppla det vi läste till praktiken. Vi planerade undervisningsaktiviteter och provade i klassrummet, utvärderade och diskuterade igen, berättar Charlotte Kovacs.

Det var åtta sådana omgångar i varje modul och arbetslagen ägnade sig åt fortbildningen varje onsdagseftermiddag hela läsåret. Alla var med, från svenskläraren till idrottsläraren. 12 arbetslag och 12 handledare.

—  De flesta handledarna är svensklärare och i början var det många deltagare som tyckte att detta var svenska och inte såg kopplingen till sina egna ämnen. Men de tongångarna ändrades efter ett tag. Jag tror att många tycker det är roligt att prata pedagogik och dela med sig av sin undervisning till kollegerna. En del hade nog aldrig gjort det tidigare, säger Emilia Sandberg.

Charlotte Kovacs och Emilia Sandberg ler uppgivet när jag frågar om de tar emot elever som har problem med sin läsning när de börjar sjuan.

— En ganska stor grupp. Några elever i varje klass har det svårt på riktigt. En del med avkodningen, fler med att förstå innebörden av det de läser. De kanske kan plocka ut fakta men läsa mellan raderna går inte, säger Emilia Sandberg.

Som svensklärare är hon fena på läsning. Men sokratiska samtal hade hon aldrig provat tidigare. Det är samtal i liten grupp där frågorna är öppna och resonerande snarare än kontrollerande och där alla kommer till tals.

Anslag till läslyft dubblas

  • Läslyftet är en statlig kompetensutvecklingsinsats av lärare i alla ämnen i syfte att förbättra elevers språk-, läs- och skrivförmåga och skolresultat i alla ämnen. Har pågått sedan läsåret 2014/2015. Omfattar nu hela skolsystemet från förskolan till gymnasiet.
  • Handledarna går en åtta dagar lång utbildning vid ett lärosäte och får 10 eller 20 procent nedsättning av sin arbetstid för att leda det kollegiala lärandet.
  • Läslyftet får fördubblat anslag (151 miljoner kronor) i regeringens budget för nästa år och förlängs samtidigt till 2020.
  • Ett okänt antal skolor har använt och använder Skolverkets material utan statliga pengar.

— Vi har precis läst Johan Unenges ”Mitt extra liv” som handlar om rasism och främlingsfientlighet. Huvudpersonen Mattias strävar efter att vara en god person men gör både bra och dåliga val. Här kan en öppen fråga vara ”Varför reagerade Mattias som han gjorde?”

Sokratiska samtal blir det även i matte om läraren frågar ”Hur tänkte du?” i stället för ”Vilket är svaret?”. Att prata matematik är bra för alla, enligt Charlotte Kovacs. Även en intuitiv mattebegåvning kan komma till korta om läsförståelsen brister.

— Det finns de som ser svaret men inte kan visa hur de har gjort och få ner det på papper. Det är jätteviktigt att synliggöra om de ska nå en djupare förståelse. Och på de nationella proven är det väldigt mycket text i många uppgifter. Eleven ska inte bara förstå de matematiska begreppen utan även vad frågeställaren är ute efter, säger hon.

Mognad, brist på träning, ointresse, svagbegåvning – det kan vara svårt att säga vad som är orsaken när läsningen inte flyter. Charlotte Kovacs tror att tillvaron skulle bli mindre splittrad för många elever om de slapp visa samma förmågor i vartenda moment i vartenda ämne. Den pedagogiska effekten skulle paradoxalt nog kunna bli större.

— Nu har mina elever fått ta en text om att äta mindre kött, som de skrivit i svenska, och använda den som grund för en argumenterande text i no. På så sätt får de svaga hjälp av ett arbete de redan gjort och kan koncentrera sig på att hitta de naturvetenskapliga argumenten. Så borde vi göra mycket mer, säger hon.

För fyra år sedan gjorde Lärarnas tidning en undersökning som visade att en tredjedel av lärarna under 40 läste max två böcker per år. Hit hör inte Charlotte Kovacs och Emilia Sandberg. De anser båda att det är viktigt att vara en läsande förebild som lärare och de läser mycket. Även ungdomslitteratur — för att hålla sig a jour med eleverna (Charlotte) och ge dem tips om bra böcker (Emilia).

Men räcker det inte att eleverna blir så goda läsare att de når målen? Är det viktigt att de också läser romaner? För Emilia Sandberg är svaret givet:

— Innanför bokpärmarna finns fantastiska världar. Kan vi sälja in att böcker är mer än ett måste kommer all läsning gå lättare. Och genom skönlitteraturen lär man sig förstå både sig själv och andra människor, vilket är en viktig del i det demokratiska uppdraget.

Det här läsåret sker Läslyftet i ämnesgrupper och i långsammare takt på skolan. Emilia Sandberg ska leda modulen ”Lässtrategier för skönlitteratur” med svensklärarna och Charlotte Kovacs ska förmodligen ha ”Problemlösning” med mattelärarna. I skolans handledargrupp finns en slöjdlärare och en hemskunskapslärare och de ska läsa ”Från vardagsspråk till ämnesspråk” med lärarna i de praktisk-estetiska ämnena.

Tre år är det sagt att Läslyftet ska pågå i Nyköping.

När får vi se resultat i Pisa?

— Det vågar man ju inte sia om men vi måste tro att allt vårt arbete ger resultat. En medvetenhet i hela lärarkåren om läsförståelsens betydelse kan aldrig vara fel, säger Emilia Sandberg.

ur Lärarförbundets Magasin