Läs senare

”Den som hoppas på nya kursplaner kommer bli besviken”

KunskapskravenTjänstemän på Skolverket förvanskade sitt uppdrag när dagens kursplaner kom till. Det hävdar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad i en debattartikel. Men Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson slår tillbaka mot kritiken.

Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt om kursplaner och kunskapskrav i skolan. Föräldrar, lärare och elever har kritiserat dem för att vara svårbegripliga, abstrakta – och ligga på för hög nivå. Något som såväl Lärarnas tidning som Sveriges Radio rapporterat om.

Per Kornhall. Foto: Eva Wernlid.

I en debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter under onsdagen stämde skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad in i kritiken. Med hänvisning till interna dokument anser de sig kunna visa att en grupp tjänstemän på Skolverket medvetet struntade i regeringens uppdrag om att ta fram tydligare kursplaner.

Om det fanns de som såg problem med kunskapskraven redan för tio år sedan, hur kommer det sig att ni lyfter det här just nu?

– Det fanns de som såg problem redan då – och har också funnits under åren som gått. Till exempel hoppade den enda experten från prov- och bedömningsenheten av arbetet i slutskedet, säger Per Kornhall.

Forskaren Anette Jahnke har beskrivit hur hon som expert förvånades över hur texter förvanskades och ur matematikens synvinkel till slut blev meningslösa, betonar han.

– Jag själv protesterade och sa till min chef att arbetet med kunskapskraven inte var okej, men jag var inte i positionen att jag hade något att bestämma över.

Per Kornhall, som vid den här tiden arbetade på Skolverket, beskriver arbetet med att ta fram den nya läroplanen och kunskapskraven som en ”låtsasprocess” ur demokratisk synvinkel. I debattartikeln i Dagens nyheter menar han och Isak Skogstad att Skolverkets mandat att fastställa kunskapskraven utnyttjades för att köra över regeringen.

– Det fanns en kvasidemokratisk process där man skickade ut en massa arbetsversioner av kunskapskraven till lärare. Sedan bestämde man internt helt andra riktningar för arbetet. Det lärare och experter har tyckt har inte haft någon betydelse, hävdar Per Kornhall.

Om Skolverket frångick regeringens intentioner, varför drog inte dåvarande utbildningsminister Jan Björklund i handbromsen?

– Den frågan får du ställa till honom. Men när debatten kom igång några år senare sa Björklund att han ville göra om det här. Det är en väldigt relevant fråga: varför gjorde han ingenting?

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson började sitt uppdrag i augusti i fjol. Han hävdar dock att Per Kornhall och Isak Skogstads historieskrivning haltar, efter samtal med sina medarbetare som var involverade i arbetet med kursplanerna.

– Hundratals lärare och hundratals skolor var involverade när de nya kursplanerna togs fram och alla betydande organisationer, lärarfacken, lärarhögskolor och myndigheter. Det har inte suttit två eller tre medarbetare på Skolverket och kokat ihop det här, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Artikelförfattarna menar att Skolverket rundade politiken och ansvarig minister. Håller du med om det?

Peter Fredriksson. Foto: Marc Femenia

– Nej. Dialogen med politiken var mer omfattande än den brukar vara kring de här frågorna. Skolverket satt åtskilliga gånger tillsammans med departementet och ministrar och diskuterade kursplanerna och kunskapskraven. Under arbetets gång så kom synpunkter från politiken och Jan Björklund som var minister. Han var en synnerligen aktiv och engagerad skolpolitiker och hade många synpunkter under arbetet.

Artikelförfattarna menar också att Skolverket höll sig fast vid en kunskapssyn som tidigare funnits – som de menar går stick i stäv med den tydlighet som efterfrågats av regeringen.

– Den kunskapssyn som finns i de nya kunskapskraven är samma som funnits sedan 1994. Det fanns inget uppdrag att skriva fram någon ny kunskapsform, vilket författarna påstår i debattartikeln, säger Peter Fredriksson.

I rapporten ”Skolreformer i praktiken”, som publicerades 2015, frågade Skolverket vad lärarna tyckte om kunskapskraven. Många var missnöjda och ansåg att de var svåra att förstå. Debattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad anser att Skolverket mörkade delar av kritiken.

– Det är inte sant. När man läser rapporten framgår det med all tydlighet att många lärare, dock inte majoriteten, tycker att det är svårt att förstå kunskapskraven. Sedan har vi inte med alla citat, eftersom det är tusentals människor som har uttalat sig. Det betyder inte att vi har censurerat, säger Peter Fredriksson.

Peter Fredriksson säger att Skolverket har ett uppdrag att systematiskt och kontinuerligt se över kursplanerna. Myndigheten har under en längre tid också arbetat med en fördjupad översyn av grundskolans kursplaner. Den ska vara klar i nästa vecka och ska visa vad som behöver förändras. Men Peter Fredriksson är tydlig med att det inte kommer bli några helt nya kursplaner. Det skulle ta flera år att få dem på plats, något som skulle drabba såväl lärare som elever negativt, menar han.

Peter Fredriksson poängterar att en majoritet av lärarna tycker att kunskapskraven och kursplanerna fungerar bra. Men varken elever eller föräldrar ska behöva ägna sig åt att tyda kursplaner. Det är lärarnas jobb.

– Så om det finns någon som hoppas på helt nya kursplaner så kommer den personen att bli besviken. Det är inte det skolan behöver – utan arbetsro, säger Peter Fredriksson.

Lärarnas tidning har sökt Jan Björklund för en kommentar.

ur Lärarförbundets Magasin