Läs senare

Det är dags för ett Spotify för skolan

DebattDigitaliseringen av skolan går för långsamt och består mest av en ytlig omvandling av analoga data. Arbetssätten behöver förändras i grunden – genom virtuella lärare, nätbaserade kurser som når många och spelelement som ökar elevernas engagemang, skriver matematikläraren Mats Carlsson.

Om debattören

Mats Carlsson

Legitimerad lärare i matematik

Utvecklingschef på Studybee

Det är i skrivande stund oklart vilken regering Sverige kommer att få, men vad som är klart är att skolan borde digitaliseras på riktigt. Med på riktigt menar jag inte bara att omvandla analoga data till digitala, utan att förändra verksamheten i grunden. Det borde vara självklart om man siktar på att ha världens bästa skola.

Men digitaliseringen av skolan går långsamt. När man går igenom artiklar och förslag från avgående utbildningsminister Gustav Fridolin slås man av att mycket handlar om vad han är emot eller anser inte fungerar, exempelvis insynen i friskolor och religiösa inslag. Han har döpt om höstlovet till läslov, ett lovvärt initiativ som dock knappast ensamt kan lyfta hela den svenska skolan.

Bild: Colourbox

Ur partikollegan Peter Erikssons digitaliseringsstrategi är det bara förslagen om stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner, och uppdraget till Skolverket att digitalisera de nationella proven, som rör skolan. Bägge förslagen håller sig fortfarande inom den begränsade definitionen av digitalisering, i betydelsen omvandling av analoga data till digitala.

Avgående gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström har gett Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i uppdrag att bryta ned digitaliseringsstrategins delmål för skolväsendet till initiativ och aktiviteter. Det enda konkreta utfallet i skrivande stund är att programmering nu har blivit en uttalad del av läroplanen i matematik. Det är välkommet men räcker inte för att förändra skolan i grunden.

Inte heller oppositionen har några särskilt långtgående förslag om hur skolan ska digitaliseras.

Enligt Jan Gulliksen, professor och vice rektor på KTH, skulle en digitalisering ”på riktigt” leda till helt nya arbetssätt i skolorna. Som exempel nämner han ”flipped classroom” och ”massive open online courses” (MOOC).

Att programmering nu har blivit en del av läroplanen i matematik räcker inte för att förändra skolan i grunden.

Dessutom…

  • skulle en verklig likvärdighet kunna uppnås, där alla elever får samma förutsättningar och möjligheter oavsett adress och föräldrarnas utbildningsnivå.
  • kan stöd ges så att bedömningen av elever görs mer rättssäker.
  • kan administrationen för lärarna minskas.
  • kan man införa inslag av ”gamification”, det vill säga användandet av spelelement som ökar interaktionen med ett material och därmed elevernas engagemang.
  • kan man erbjuda nya digitala tjänster som interaktiva läromedel och virtuella AI-lärare.

Jämför med musikindustrin som digitaliserades enligt den första delen av definitionen – analogt till digitalt – då man tog steget från vinylskivor till cd-skivor. Den djupa och omvälvande förändringen kom med de strömmande musikkällorna, exempelvis Spotify, som erbjuder en uppsjö av tjänster som tidigare inte fanns.

När får vi se ett Spotify för skolorna? Tyvärr verkar det inte finnas några tydliga visioner om hur man ska göra den svenska skolan bäst i världen. Om inte Sverige satsar på riktigt på att digitalisera skolan kommer vi fortsätta att halka efter.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin