Läs senare

”Det är vi som är försökskaninerna för skolans reformer”

DebattFörra året föddes 115 832 barn i Sverige och enligt SCB beror det på att det nu finns många kvinnor i Sverige i barnafödande ålder. Och som det märks. Om jag fick en krona varje gång jag går in på ett socialt medium och möts av en bild på en bebis skulle jag kanske inte vara ekonomiskt oberoende men inte långt ifrån.

21 jan 2020
Tilde Jansson skriver om att alla de som är födda runt 90-talet blivit försökskaniner för stora utbildningspolitiska reformer.
Illustration: Colourbox

Om debattören:

Tilde Jansson är ämneslärare i samhällskunskap och svenska

Vi var många som föddes åren runt 90-talets början och nu börjar bli redo för att skaffa familj. Inget konstigt med det. Vi är också den gruppen som blev försökskaniner för de tre stora utbildningspolitiska reformerna som sjösattes i början av nittiotalet. Många av oss utnyttjade de nya reglerna och valde bort den kommunala skolan som man egentligen skulle ha blivit satt på. Propositionerna om valfrihet med nya pedagogiska möjligheter lät ju så bra. Konsekvenserna och farhågorna ignorerades delvis och må hända av all välvilja, av generationerna över oss men nu så här snart trettio år senare ser vi tydligt vad som har hänt.

Vi har skapat Nordens mest ojämlika och orättvisa skola och ett system där riskkapitalister tillåts göra vinst på våra gemensamma resurser. Ett skolsystem där marknadskrafter tillåts styra barnens utbildning.

Senast i år kom det en rapport från OECD som slår fast vid att vårt skolsystem förstärker segregationen, att ojämlikheten kan komma att bli förödande och i december släpptes Pisa-rapporten som pekar i samma riktning. Ojämlikheten i svenska skolan fortsätter att öka. Fråga dig själv om det är rimligt att 37 procent av eleverna som går på Hjulsta grundskola går ut med fullständiga betyg i årskurs 9 medan samma statistik ligger på 94,8 procent på Internationella engelska skolan i Bromma.

Så här snart trettio år senare ser vi tydligt vad som har hänt. Vi har skapat Nordens mest ojämlika och orättvisa skola.

På den förstnämnda hade alla elever utländsk bakgrund och i den sistnämnda så hade endast 10 procent av eleverna det. Och ja visst, det finns mycket att problematisera utifrån dessa siffror; alltifrån bostadssegregationen, friskolornas vinstintresse, hur det påverkar elevunderlaget och betygssättning, till hur socioekonomiska faktorer påverkar föräldrarnas möjlighet till att göra aktiva val. Men att det varken är rättvist eller hållbart för ett välfungerande samhälle vill jag tro att de allra flesta kan hålla med mig om.

Nyligen släpptes även domen att friskolor inte längre kommer behöva redovisa elevernas betyg på grund av att resultaten kan påverka den enskilda skolans affärsverksamhet negativt. Om inte aktieägda friskolor tidigare hade incitament att sätta högre betyg, så har dem det definitivt nu. Och hur blir det med likvärdigheten? Bristen på insyn i kombination med ett vinstintresse lär inte få den att skjuta i höjden så att säga. Fritt skolval i all ära, men det är knappast vägen till varken integrerade skolor eller till ökad jämlikhet.

Samtidigt så fortsätter den mediala skoldebatten ofta att domineras av pseudofrågor och jag menar därför att vi bör rikta uppmärksamheten tillbaka mot kärnfrågan: Hur ska vi lyckas uppnå en jämlik skola där alla barn får samma förutsättningar att lyckas i det skolsystemet vi har? Homogena skolor och klasser gynnar inte någon och speciellt inte dem som har det svårast. Det vet man sedan gammalt. En klass behöver alla typer av elever men paradoxalt nog har vi ett skolsystem som uppmuntrar homogenitet som i sin tur leder till ojämlikhet.

Jag menar att det är dags att vi försökskaniner sätter ned foten om inte vi vill att våra barn ska behöva gå i Nordens mest ojämlika skola. Smaka på orden igen. Nordens mest ojämlika skola. Inte ett epitet att vara stolt över direkt.

Vi fick inte vara med i beslutsfattandet som skapade detta system men vi kan vara med och ändra det, så låt oss.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin