Läs senare

»Det nya avtalet är riktigt smart«

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tror det går lättare att höja lönerna utan centralt bestämda siffror.

26 Nov 2015
»Det nya avtalet är riktigt smart«
»Du ska använda avtalet när du diskuterar med arbetsgivaren.« Foto: Jana Julian

Andedräkten ryker ur hennes mun. Det är sent i november och rått och bitande kallt i den norrländska kuststaden. 

Det har varit en hektisk vecka för Lärarförbundets ordförande. På måndagen gjorde hon upp med Sveriges Kommuner och Landsting om ett nytt avtal för 240 000 kommunalt anställda lärare och på tisdagen flög hon vidare till Bryssel för ett flerdagarsmöte med styrelsen för världslärarfacket (EI). Men nu är Johanna Jaara Åstrand tillbaka i Örnsköldsvik och guidar mig stolt genom sin hemstad. Där uppe ligger skidhopparbacken och där borta det spektakulära, färgsprakande höghusbygget som väcker känslor på orten. Till slut kommer vi fram till det gamla favoritfiket, som hon nästan aldrig hinner besöka längre.

Varför tecknar Lärarförbundet ett avtal utan några garanterade löneökningar?

— Därför att vi ser att det senaste avtalet med två sifferlösa år på slutet har gynnat lärarna, vi har fått mer än andra. I det läge vi har med lärarbristen måste politikerna prioritera lärarlönerna. Och vi bedömer att förutsättningarna för det ökar utan centralt satta siffror.

Vad har fått er att ändra inställning till sifferlösa avtal?

— I svensk lönebildning är löneökningarna hårt knutna till det lönemärke som den konkurrensutsatta industrin sätter. Vi tror att det är mer framgångsrikt att undvika centrala siffror, eftersom vi vet att de siffrorna blir för låga i förhållande till vad som behövs för att uppvärdera yrket. Dessutom är risken att centralt bestämda siffror blir både ett golv och ett tak för löneökningarna. Vi vet också att de flesta kommuner har tagit ansvar för lärarlönerna även under de sifferlösa åren.

I avtalet finns det formuleringar om att parterna är överens om att »förstärka attraktiviteten« för yrket. Innebär det att lärarna ska få mer än andra?

— Hela avtalet syftar till att uppvärdera läraryrket. Och ska det ske en uppvärdering måste det ske i förhållande till andra. Det är vi överens med arbetsgivarna om. 

Hur bindande är detta för kommunerna?

— Jag utgår ifrån att man som kommunpolitiker inser att man måste starta i rätt ände. Då måste man börja med att se till att det finns utbildade och behöriga lärare. Och för att få det måste du höja lönerna.

Men finns det någon garanti i avtalet för att lärarna ska få mer än andra?

— Nej, det finns ingen garanti. Vi har ju ett sifferlöst avtal. Men vi har starka skrivningar. Och menar man allvar med att man vill investera i sin kommun och i sin framtid måste man satsa på lärarna.

Om några kommuner låter bli att satsa på lärarna – vad kan ni i så fall göra åt det?

— Vi kommer att följa upp och identifiera de kommuner som inte levererar och ta ett samtal med de ansvariga politikerna. 

Ska ni hänga ut de snåla kommunerna på en svart lista?

— Jag hoppas att vi inte behöver någon svart lista. Jag tror mer på att få politiker att vilja. Jag tror inte att politiker är dumma, de inser vikten av att satsa på lärarna.

Vad säger du till de medlemmar som tycker att lärarfacken är tandlösa och att ni låter arbetsgivarna göra som de vill?

— Det handlar snarare om att vi är strategiska och målinriktade. Varje tid kräver sin strategi och med den uppslutning vi har runt lärarkåren i dag är det här avtalet riktigt smart, där vi knyter ihop regeringens nationella lärarsatsningar med ett lokalt ansvarstagande. Det är ett helt nytt grepp och ett unikt avtal.

Många lärare, förskollärare och fritidspedagoger mår dåligt och är stressade på jobbet. Varför finns det inga förslag i avtalet om att arbetsbelastningen ska ner?

— Vi har nya skrivningar i avtalet om att vi gemensamt ska ta fram ett stödmaterial om Arbetsmiljöverkets nya föreskrift, så att parterna kan hitta särlösningar för olika skolformer.

Att ta fram ett nytt stödmaterial – hur skarpt låter det?

— Men det är skarpt. För det handlar om att fack och arbetsgivare måste ta ansvar och seriöst se på vad det är som gör att lärare och skolledare blir sjuka av jobbet. Stödmaterialet kommer att kunna identifiera vilka åtgärder som krävs och vilka förändringar som behövs i vardagen.

Förskollärarna och fritidspedagogerna efterlyser garanterad pedagogisk utvecklingstid. Varför finns inte det med i avtalet?

— Indirekt finns det med, genom skrivningar om förutsättningarna för läraryrket och vad som krävs för att man ska kunna göra ett bra jobb.

Vad som är »förutsättningarna för yrket« kan väl vara vidöppet för tolkning?

— Ja, men vad innebär det att vara huvudansvarig för en pedagogisk verksamhet? Jo, att du ska planera, följa upp och kvalitetssäkra den. För att kunna göra det måste du ha tid. Du ska absolut använda det här avtalet när du diskuterar med arbetsgivaren.

Nu har du varit ordförande för Lärarförbundet i ett år. Hur har det varit?

— Fantastiskt omtumlande, vansinnigt hektiskt, oerhört utmanade — och jättekul! Det har varit ett sanslöst händelserikt år, med regeringskris, en fälld budget, flyktingströmmen och ett nytt avtal redan på plats.

Lärarförbundets tidigare ordförande Eva-Lis Sirén gav dig rådet att helga familjen och hålla balansen. Hur har det gått?

— Man kan helga familjen på olika sätt. Det går att läsa godnattsagor och göra läxor via Skype och Facetime. Men för mig är det otroligt välgörande att få komma hem hit till Övik, där axlarna åker ner och mysbyxorna åker på och man får vara den här taxichaffisen mellan barnens fritidsaktiviteter.

Och vad säger familjen?

— Jag har bestämt mig för att aldrig säga till barnen att jag måste åka, för det måste jag faktiskt inte. Jag har valt att tacka ja till det här uppdraget och jag är enormt stolt över det. Det vill jag att mina barn också ska se. Och jag har en dotter som ska bli balettdansös, brandman och jobba på Lärarförbundet när hon blir stor. Hon tycker att allt verkar så roligt.

Avtalet i korthet

  • Tvåårigt avtal som gäller från den 16 november 2015 till den 31 mars 2018.
  • Avtalet garanterar inga löne­ökningar.
  • Parterna är ense om att läraryrkets attraktivitet ska öka och att kommunerna har ansvar för en fortsatt lönemässig utveckling för lärarna.
  • Avtalet är möjligt att säga upp före årsskiftet om regeringens aviserade satsning på höjda lärarlöner inte blir av.

In på livet med Johanna Jaara Åstrand

Ålder 41.

Familj Gift med Kai Jaara, civil­ingenjör. Barnen Theodor, 9, och Jelina, 5.

Bor Hus i Järved, strax utanför Örnsköldsvik.

Lärarbakgrund Grundskollärare åk 1–7.

Johanna om Johanna Positiv. Engegerad. Genuin.

Ser på TV Ser ikapp Homeland på SVT Play.

Söndagsvana Bastar.

Foto: Jana JulianParadrätt En hitte-på-gryta med älgkött i skivor och sås på grädde, messmör, lingon och viltfond.

Favoritplats på jorden Hemma.

Personliga prylen Löpar­skorna. »Får jag lite tid för mig själv springer jag ut i skogen. Det finns inget som rensar skallen så bra.«

ur Lärarförbundets Magasin