Läs senare

Digitalisering ska ta världen in i klassrummet

IntervjunI mars fick hon Skolutvecklarpriset för att framgångsrikt ha jobbat med skolutveckling på Runbacka skolor i Sollentuna. I dag leder Maria Nyström skolutvecklingen för kommunens samtliga skolor.

av Sten Feldreich
21 okt 2019
21 okt 2019
Foto: Ulf Lodin

Som chef för avdelningen Stöd och utveckling på utbildningskontoret har den före detta rektorn uppgiften att driva utvecklingsfrågor för förskolan, skolan och gymnasiet. En del i det är att höja digitaliseringsmognaden.

–Alla barn i Sollentuna ska med hjälp av digitaliseringens ges de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas i en kreativ och verklighetsbaserad lärmiljö. Detta vill vi åstadkomma i dialog med rektorerna, säger Maria Nyström.

Hon såg tidigt det digitala samhällets potential. Därför var det självklart att driva digitaliseringsfrågan som rektor på Runbacka skolor, en kommunal F-9 skola. I dag är digitalisering och programmering centralt i läroplanen, men redan hösten 2017 lade hon ut programmering som eget ämne på schemat. Hon hade under sina lektionsbesök och samtal med pedagoger på skolan förstått att det skilde stort i elevernas digitala kunskaper, fast de gick i samma årskurs.

Digitala kunskaper öppnar dörrar till nya möjligheter, precis som läsförmåga gör det.
För mig är det en viktig demokratifråga.

– En elevs digitala kunskaper ska inte avgöras av vilken klass eleven går i eller vilken lärare den har, säger hon. Skolans digitala kursplan förnyades så att eleverna skulle få en likvärdig utbildning. Den digitala kursplanen blev sedan basen för lärarnas fortbildningsplan.

– Det eleverna behöver kunna, behöver lärarna kunna lära ut!

In på livet

Maria Nyström

Gör: Arbetar som chef för avdelningen Stöd och utveckling på utbildningskontoret i Sollentuna Kommun.
Aktuell: Skolutvecklingspionjär
Bakgrund: Lärare, skolledare, skolutvecklare
Ålder: 44
Familj: Tonåringar, make och katter
Bor: Sollentuna
Fritid: Vandra, springa eller klättra i berg. Nu senast var vi ett härligt löpargäng som tog oss igenom Jämtlandstriangeln. Nästa på listan är Hvannadalshnjúkur, Islands högsta topp.
Dold talang: Jag kan göra en blomma med min tunga.
Personlig pryl: Dalahäst får det bli! Jag kommer ursprungligen från Orsa i vackra Dalarna och bär alltid Dalarna i mitt hjärta. Hemmet har ett antal dalahästar vilket mina vänner brukar påpeka.

Varför är digitalisering så viktig?

– En lärare sammanfattade det så bra när jag försökte förklara varför: ”Jaha, du menar att det är som en ny slags läsförståelse”. Precis så är det! Digitala kunskaper öppnar dörrar till nya möjligheter, precis som läsförmåga gör det. För mig är det en viktig demokratifråga.

Runbacka skolor tog stora kliv framåt i sina resultat. Mycket tack vare en forskningsbaserad modell för lärande och språkutveckling som kombinerar pedagogik och digital teknik. Modellen heter STL, ”skriva sig till lärande”. Arbetssättet infördes först på lågstadiet och introducerades sedan successivt på skolans övriga stadier. Idag arbetar alla kommunala skolor i Sollentuna med modellen.

– Skolans värld har alltid stått för utveckling och framåtskridande för mig. I rektorsjobbet fick jag alltid mycket förtroende och stöd från min chef och kommunens förvaltning att utveckla det jag trodde på.

Vad är det som driver dig?

– Att få se elever lyckas. Den kanske viktigaste delen i att få alla elever att lyckas är att ha ett gott elevhälsoarbete på skolan. Det innebär att det finns lärare som på allvar intresserar sig för elevens styrkor och utmaningar. Och ett duktigt elevhälsoteam som stöttar och utmanar skolans pedagoger.

Intresset för skolutveckling går att spåra till den egna skolgången. Första gången hon ifrågasatte undervisningen var under matematiklektionerna på mellanstadiet. Hon fattade aldrig varför man överhuvud taget skulle lära sig matte och tänkte att ”så här ska inte matematik behöva läras ut”.

– När jag misslyckades i matten på gymnasiet bestämde jag mig för att ta revansch. Jag läste upp matten på komvux och kände att ”alla kan lära sig matte” om den lärs ut på ett mindre verklighetsfrämmande sätt.

– Så jag utbildade mig till lärare i matematik och NO och blev sedan matematikutvecklare, i mitt fall var uppdraget att förbättra matematikundervisningen i Sollentuna kommuns skolor.

Och nu ska du hjälpa till att förbättra skolorna i Sollentuna. Vad behöver de hjälp med?

Foto: Ulf Lodin

– Först vill jag säga att det är ett helt team av kompetens på avdelningen som stöttar skolorna på olika sätt. Vårt mål är få Sveriges bästa skolor och utbildningskontoret och rektorsgrupperna har tagit fram tre områden som vi vill utveckla: Tillgänglighet, Digitalisering och Hållbarhet. Uppgiften nu är att vi tillsammans skapar det stöd som verksamheterna säger att de behöver för att jobba framgångsrikt med dessa områden.

Vad lägger du i ordet ”tillgänglighet”?

– Jag vill ha en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers olika behov. En tillgänglig lärmiljö identifierar och undanröjer hinder så att varje barn kan utvecklas så långt som möjligt. Det som är en nödvändig anpassning för några elever är också till fördel för alla. Därför bör anpassningar inte bara göras för några få utan som en naturlig del av undervisningen för alla.

Digitalisering?

– Med digitaliseringens hjälp kan man ta världen in i klassrummet – eller klassrummet ut i världen. Jag tror att många ännu kämpar med att få tekniken på plats, men väl på plats går det att göra undervisningen varierad på ett helt annat sätt. Vi kan ge elever möjlighet att ta in kunskaper på olika sätt och vi kan låta dem visa kunskaper på olika sätt. Elever är ofta konsumenter av den digitala tekniken men skolan har ett viktigt uppdrag att visa att elever själva kan skapa med hjälp av digital teknik. Med enkla medel kan läraren skapa lärande som en elev kan ta till sig om och om igen.

Kan du ge exempel?

– Jag vet många lärare som “flippar” sina lektioner för att nå fler elever och där lärandet blir oberoende av rum och tid. Det kan t ex vara allt ifrån en flippad genomgång av en historisk händelse till en slöjdlärare som gjorde en egen film om hur man trär tråden i symaskinen. Barnen tittade på filmen i sina läsplattor och tog det i sin egen takt. Läraren slipper att känna sig otillräcklig med otåliga elever som väntar på hjälp.

Vad menar du med ”hållbarhet”?

– Utvecklingsarbetet i skolorna ska präglas av långsiktiga mål, en god arbetsmiljö och hållbart ledarskap. Med en väl fungerande elevhälsa och tillgänglig undervisning för alla elever kommer vi att lyckas med varje elev. Inget mindre än det måste vara vår målsättning.


FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: