Läs senare

Djupborrar i extremism

Bemöt antidemokratiska åsikter med kalla fakta, råder Anders Bergman

19 feb 2010

När Anders Bergman var 17 år gammal blev en nära vän till honom skjuten av Lasermannen. Vännen klarade sig, och Anders Bergmans pappa som var advokat företrädde offren i vad som skulle komma att bli en av de mest omfattande rättegångarna i Sveriges historia.
— Jag var med under rättegången och har alltså sett Lasermannen på nära håll. Detta påverkade mig starkt och ledde till att jag intresserade mig för de mekanismer som skapar ett sådant hat, som driver de rasistiska rörelserna.
    Detta kombinerat med ett stort intresse för Italien mynnade ut i boken "Det röda och svarta spåret", som tog ett och ett halvt år att skriva, med ytterligare flera års research. Han har dessutom föreläst i ämnet sedan 2005, bland annat på Polishögskolan.
    Anders Bergman anser att det finns beröringspunkter mellan det italienska extremistiska idégodset och vissa rörelser i Sverige i dag, både på vänsterkanten i form av AFA, och på högerkanten genom exempelvis Svenska Motståndsrörelsen. Han menar alltså att den politiska terrorismen fortfarande existerar i Sverige, och att den dessutom har krävt ett 20-tal dödsoffer de senaste 25 åren.
— Vid ett torgmöte med Gudrun Schyman 1993 upptäckte två poliser av en slump att en ung man hade en handgranat på sig. Det var samme man som några år senare beställde mordet på syndikalisten Björn Söderberg. Detta får vi inte glömma bort!

Skolan måste fokusera på vad de extrema ideologierna tar sig för uttryck i dag, i stället för att fastna i 30-talets Tyskland, anser Anders Bergman. Särskilt om man stöter på elever med antidemokratiska åsikter.
— Då håller det inte att bara säga att Hitler var en idiot och visa filmen "Schindlers list". Dessa elever kommer bara med en massa konspiratoriska motargument som de läst på internet. De behöver något de kan relatera till.
I stället ska man som lärare visa vilka konsekvenser deras åsikter kan få, anser han, både för dem själva och för andra.
— Själv brukar jag presentera kalla fakta om vad deras företrädare har gjort i modern tid. Som bombattentaten i Italien och morden på poliserna i Malexander. Komplettera med en film som "This is England" eller "Die Welle". Säg att det här är vad din ideologi har att erbjuda: mord, misshandel och tortyr.

Han menar att unga i dag inte har samma känslomässiga relation till andra världskriget som de äldre generationerna, men att det samtidigt är samma mekanismer som ligger bakom de extrema ideologiernas popularitet.
— När arbetslösheten i början av 90-talet steg från 2 till 13 procent uppstod plötsligt en grogrund för den ny­nazistiska rörelsen i Sverige. Den lockar unga människor som inte känner sig säkra på sin egen identitet i en föränderlig värld. Dessa ungdomar måste skolorna försöka plocka upp.
    Samtidigt har det omgivande samhället ett stort ansvar menar Anders Bergman.
— Vi måste motverka segregationen, se till att det finns bostäder åt alla och underlätta för unga att få jobb.

Anders Bergman

Ålder 35.
Bor I Solna.
Gör Gymnasie­lärare i historia och internationella relationer, föreläser om politisk extrem­ism på gymnasieskolan och för poliser. Skriver emellanåt för tidskriften "Expo".
Aktuell Med boken "Det röda och svarta spåret". Om den politiska terror­ismen i Italien.

ur Lärarförbundets Magasin