Läs senare

Efter upproret – nu väntar det dagliga fackliga arbetet

UpproretFörskoleupproret får stort genomslag i medierna. Det dagliga fackliga arbetet har inte samma omedelbara lyskraft.
– Den bästa manifestationen vore om många ställde sig upp och sa ”jag vill bli skyddsombud”, säger Pia Rizell, ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

av Emma Olsson
30 maj 2019
30 maj 2019
En kampanj för fler skyddsombud vore ett bra nästa steg efter förskoleupproret, menar Pia Rizell.
Foto: @barabild

Anki Jansson, en av Förskoleupprorets grundare, är förskollärare, precis som Pia Rizell.

Båda arbetar i Örebro kommun, och på många sätt jobbar de för samma saker. Bättre arbetsmiljö, och mindre barngrupper framför allt.

Pia Rizell drömmer framför allt om en sak: Minst ett skyddsombud på varje arbetsplats.

– Ett utbildat skyddsombud innebär ett par säkerhetsglasögon på verksamheten. De ska till exempel sitta med och planera schemat, så att alla får den rast och tid för återhämtning och planering, utvärdering och utveckling som förskollärare behöver, säger hon.

En gräsrotsorganisation är ofta mer snabbfotad än en facklig organisation som arbetar med demokratiskt tillsatta förtroendevalda och där det ofta krävs ett styrelse- eller kongressbeslut innan en idé kan bli verklighet.

— Där Förskoleupproret är en racerbåt, är vi mer som en Finlandsfärja. Men det borgar för trygghet och långsiktighet, säger Pia Rizell.

Hon förklarar att båda organisationer driver opinion.

— Men ett medlemskap i facket ger trygghet runt anställningen, säger hon.

Anki Jansson håller med.

— Vi vill samma sak, att det ska bli en bra verksamhet för personal och barn inom förskolan. Och vi tar hjälp av facket. När medlemmar har frågor om ekonomi och juridik, så ber vi dem vända sig till Lärarförbundet, säger hon.

Bakom de fackliga representanterna finns en stor organisation, med anställda tjänstemän som är experter på sina områden och kan stötta det fackliga arbetet.

Lärarförbundet är en part på arbetsmarknaden samt fungerar också som remissinstans, när till exempel skollagen ska ändras eller riksdagen behandlar förslag om olika typer av förändringar. De sitter också ner med ansvariga politiker, precis som Förskoleupproret.

Pia Rizell låter stolt när hon berättar om Lärarförbundets hundraåriga tradition att stå upp för medlemmarnas förutsättningar.

Det hon är mest kritisk mot är att förskolan, trots att det är en skolform, inte får ta del av flera statliga satsningar.

— Det handlar till exempel om karriärtjänster, Lärarlönelyftet och Likvärdighetsbidraget. Sådant som på sikt kan göra att fler söker sig till yrket, och att de stannar kvar, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin