Läs senare

Elever lär mindre efter betyg i sexan

De flesta elever får sämre studieresultat i sjuan om de fått betyg i sexan. Det är bara de mest högpresterande eleverna som gynnas, visar ny forskning.

15 feb 2012

Bara för 6 procent av eleverna påverkas studieresultaten i sjuan positivt av betyg i sexan. Det gäller de mest högpresterande eleverna. Övriga presterar sämre. Det framgår av en hittills ­opublicerad ­studie. Betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborgs universitet har undersökt ett representativt urval av drygt 7.000 elever. Den ena hälften fick betyg i sexan och den andra inte (se faktaruta).

Alli Klapp har också tittat på vilka effekter betygen får för pojkar jämfört med flickor och vad den socioekonomiska bakgrunden betyder. Resultaten visar:
• Pojkars prestationer i sjuan påverkades negativt av betyg i sexan.
• Flickor som grupp var där­e­mot relativt opåverkade av betygen.
• Högpresterande elever från en låg socioekonomisk bakgrund fick bättre resultat i sjuan om de haft betyg sexan.
• Lågpresterande elever från en hög socioekonomisk bakgrund fick däremot sämre resultat i sjuan om de fått  betyg i sexan. Allra sämst gick det för pojkarna i denna grupp.

Förklaringarna kan vara att elevers självuppfattning och därmed motivation för studier påverkas av att få betyg, tror Alli Klapp. Det finns en mängd forskning som visar att yttre bedömningar som betyg kan ha negativa effekter på den inre motivationen.
   Hon säger att pojkar generellt har en högre uppfattning om sin egen förmåga än flickor.
   — Det kan förklara varför pojkar reagerar mer negativt på att få betyg än flickor. Skillnaden mellan förväntan och resultat blir större, slår hårdare och påverkar resultaten i sjuan negativt.

Alli Klapp lyfter också fram vad den socioekonomiska miljön betyder för elevernas reaktioner. I en hög socioekonomisk miljö är förväntningar större på goda prestationer och eleverna har ett bättre självförtroende. I en låg socio-ekonomisk miljö kan förhållandena vara motsatta.
   — Därför påverkas lågpresterande elever från en hög socioekonomisk bakgrund ­negativt medan högpresterande elever från en låg socio-ekonomisk miljö påverkas positivt av att få betyg.
   Samtidigt visar annan forskning att ett försämrat självförtroende påverkar framtida studieresultat mycket mer än vad ett förbättrat självförtroende gör.
   — Det kan i sin tur förklara varför de negativa effekterna av att få betyg i sexan är så starka för de lågpresterande eleverna, medan de positiva effekterna för de högpresterande inte alls är lika starka.
   Alli Klapp anser att hennes forskningsresultat visar att betygsättning från sexan kan ifrågasättas.
   — En stor grupp elever missgynnas i själva verket av denna betygsättning.

Hon tittar nu vidare på hur studieresultaten i åttan och nian påverkas. Det är för tidigt att säga något definitivt om detta.
   — Men det ser ut som om effekterna snarast förstärks, säger Alli Klapp.

50 ÅR MED BETYG
I OLIKA ÅRSKURSER

Före 1962: Årskurs 1–9
1962–1969: Årskurs 2–9
1970–1981: Årskurs 3, 6 och 7–9. Betygen i årskurs 3 och 6 kunde ersättas med annan information. 
1982–2012: Årskurs 8–9
Från höstterminen 2012: Årskurs 6–9

7 000 elever ingick i studien

  • De drygt 7. 000 eleverna i studien gick i sexan och sjuan i början på 1980-talet när kommunerna kunde välja om eleverna skulle få betyg i ­sexan eller inte. 1982 togs denna möjlighet bort och betyg gavs bara från åttan.
  • Vid denna tid användes det relativa betygssystemet. Men hur betygssystemet är konstruerat har inte betydelse för vilka effekter betygsättning får.
  • Forskaren Alli Klapp tror att effekterna snarare kan förstärkas i ett system med mål­relaterade betyg, där eleverna riskerar att bli underkända.

ur Lärarförbundets Magasin