Läs senare

Elever lär sig matematik utan att förstå

Gymnasieelever i dag gör många mekaniska räkneövningar utan att riktigt förstå vad de gör. De behöver träna mer problemlösning under matematiklektionerna. Det visar Skolinspektionens granskning av 55 gymnasieskolors matematikundervisning.

19 Okt 2010

Skolinspektionen är mycket kritisk till den enformiga metod som präglar lektionerna.
— Vi har sett samma sak på de flesta skolor. Läraren gör en kort genomgång och sedan gör man övningar för att träna in vissa regler, säger Monica Gillenius, undervisningsråd vid Skolinspektionen.
Skolinspektionen konstaterar att målstyrningen i matematik blir felaktig. När lärarna fokuserar på räkneövningar, för att exempelvis underlätta för elever som tycker ämnet är svårt, får det motsatt effekt, menar Monica Gillenius. För att utveckla elevernas inlärning på längre sikt måste man arbeta med problemlösning och att utveckla deras matematiska kreativitet.
— Det måste finnas en övergripande målstyrning och varje rektor måste ta sitt ansvar för att leda undervisningen, säger hon.

Skolinspektionen konstaterar också att lärarna använder sig väldigt lite av kursplanen.
— Läroboken blir kursplan i stället. Det är inget fel på läroböcker men de måste kompletteras för att träna fler metoder och förmågor, fortsätter Monica Gillenius.

På Lärarförbundet är man inte förvånade över Skolinspektionens resultat. Facket har i flera år pekat på behovet av satsningar i matematik.
— När vi nu ska genomföra stora reformer igen måste vi ge lärarna tid att implementera de nya kursplanerna. Det är nödvändigt för att ge lärarna en rimlig chans att höja kvaliteten på undervisningen. Vi har redan tidigare tryckt på behovet av matematikexperter i skolan. Vi är också kritiska till bristen på specialistkompetens i den nya lärarutbildningen, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Slutsatser av skolinspektionens rapport:
• Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen.
• Lektionerna domineras av enskilt arbete med övningar och gemensamma och problemövningar får lite utrymme.
• Eleverna får för lite utmaningar. De utvecklas inte utifrån sina förutsättningar. Det förekommer att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elever på vissa yrkesförberedande program.
• Skillnad mellan provresultat och slutbetyg. Nästan alla skolor har en högre betygsnivå än vad resultatet på det nationella provet visar. Det tyder på att det finns brister i kvalitetssäkringen.

ur Lärarförbundets Magasin