Läs senare

Elever tränar demokrati på Stora torget

ReportageSkolvalet står på schemat för ­högstadieeleverna i Gottsunda. En del fakta hittar de i partiernas valstugor.

11 Sep 2018
Elever från hela Uppsala vimlar på torget där valstugorna står. Foto: Staffan Claesson

Klockan är halv tio och bussen från Gottsunda stannar punktligt på Stora torget i Uppsala. Klass 7A kliver av tillsammans med Ragnar Backelin, lärare i SO och svenska. Under förmiddagen ska eleverna besöka valstugorna på torget, ställa frågor och samla information om partiernas inställning i olika frågor.

Om några dagar är det dags för Skolval 2018. På Gottsundaskolan har man sedan flera år tillbaka schemalagt valet för eleverna på högstadiet.

— Det är ett sätt att visa att det är viktigt att rösta. Alla måste tänka till och ta ett beslut. De flesta tycker att det är kul, organisationen kring det hela blir lite högtidlig också med valbåsen och turordningen, säger Ragnar Backelin.

Läraren Ragnar Backelin hjälper eleverna med dagens uppgift. Foto: Staffan Claesson

Det är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som har i uppdrag av regeringen att se till att det genomförs skolval på landets högstadie- och gymnasieskolor. Syftet är bland annat att stimulera ett högre valdeltagande bland unga och ge dem en chans att lära sig vad demokrati är. Drygt 1 700 skolor har anmält sig till att delta, vilket betyder att cirka 570 000 elever har möjlighet att rösta.

I år fokuserar man lite extra på att få upp intresset för valet i områden där valdeltagandet bland vuxna är lågt. Gottsunda hör dit, som ett av de områden i Sverige som har allra lägst valdeltagande, runt 70 procent.

— Skolvalet ger ungdomar en bra grund att stå på inför framtida ordinarie val. De får lära sig hur det går till, hur en valsedel ser ut och inte minst ta reda på vad de tycker, säger Jill Vennelin som är projektledare för Skolval 2018.

Tittar man närmare på förra skolvalet, 2014, hittar man flera skolor där resultatet är tydligt ensidigt. Jill Vennelin betonar skolornas ansvar att jobba med den frågan.

— Oavsett parti är det ett problem om resultatet blir för polariserat. Då kan man undra om eleverna verkligen fattat ett eget beslut eller fallit för ett grupptryck, säger hon.

Ragnar Backelin spanar ut över eleverna på torget i Uppsala. Förutom att ge en nyanserad bild av partiernas inställning i olika frågor tycker han att skolan har ett stort ansvar att förklara för eleverna att det spelar roll att man röstar och vilka konsekvenser det kan få om man inte gör det. Han är väl medveten om att valdeltagandet är lågt i Gottsunda. Men det är inget han brukar prata med eleverna om.

— Vi ska ge en helhetsbild av hur samhället fungerar. Det är vårt ansvar att medvetandegöra eleverna om att samhället inte styrs av sig självt, att det måste organiseras och att det går att påverka vem som ska organisera det, säger han.

Efter att eleverna har samlat information om partierna ska de sammanställa sina svar och redovisa inför klassen. Lektionerna efter valet ägnas åt valutgången och regeringsbildningen. Men politik är inte bara viktigt under valrörelsen. Ragnar Backelin tror att de flesta lärare tar upp aktuella politiska händelser övrig tid också.

— Det är alltid lättare att prata om saker som sker, så att eleverna får en känsla för sammanhang, säger han.

Foto: Staffan Claesson

Att valdeltagandet är lågt bland den vuxna befolkningen i Gottsunda speglas inte i inställningen hos eleverna i klass 7A. De flesta är intresserade och ju mer de får reda på desto mer engagerade blir de.

— Det här var roligare än jag trodde, säger Nora Hydling.

Klasskompisen Dalia Mohamed har just pratat med några partirepresentanter i en av valstugorna efter att ha läst budskapet på deras valaffisch om att alla utländska våldtäktsmän ska utvisas.

— Jag frågade vad det är för skillnad på utländska våldtäktsmän och svenska. Men de svarade inte, de tyckte jag skulle prata med vår lärare i stället, berättar Dalia Mohamed.

— Eller hur, en svensk våldtäktsman är ju lika kriminell som en utländsk. Då borde ju den svenska också utvisas, menar Nora Hydling.

Men trots intresset hos eleverna i Uppsala är det många svenska ungdomar som ifrågasätter demokratin. Företaget Kairos Future, som jobbar med framtidsanalyser, gjorde nyligen en undersökning bland 6 000 svenskar. Över hälften av dem mellan 16 och 25 år tycker att det är ett ganska eller mycket bra förslag att ”låta experter och inte riksdag och regering besluta vad de anser vara bäst för landet”. En fjärdedel i samma åldersgrupp tycker att det är en ganska eller mycket bra idé att ”ha en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val”.

Jill Vennelin från Skolval 2018 påminner samtidigt om ett starkt engagemang hos många ungdomar.

— När jag hör att ungdomar är skeptiska till demokrati blir jag nyfiken på hur de tolkat vad det innebär. För vi vet också att många unga är engagerade i olika frågor, men kanske inte i partipolitik. Samhället har misslyckats att förklara att politiska processer tar tid – och att de måste få ta tid. Här har skolvalet också en viktig uppgift att fylla. Det väcker tankar som ”vilka partier finns och vad tycker jag?” säger hon.

Det går mot lunch och fler och fler Uppsalabor söker sig till valstugorna. I vimlet har Ragnar Backelin lyckats samla klassen för att ta bussen tillbaka. Han har aldrig stött på en elev som ifrågasatt demokratin.

— Jag tror att vi lärare är bra på att få elever att förstå saker som demokrati och majoritetsbeslut, säger han.

Är valet viktigt?

Dalia Mohamed

– Det är bra med demokrati. Vi bor alla i Sverige och då är det viktigt att alla får vara med och påverka. Jag vet inte vad jag ska rösta på än men jag tycker det är viktigt att samhället är lika för alla.

Daro Jalal

– Det är bra att vi har flera partier att välja mellan här i Sverige så att många åsikter kommer fram. Jag vill inte att det ska vara som i många andra länder där det bara finns ett parti eller en ledare. Det är också bra att vi lär oss om demokrati i skolan och att det är viktigt att rösta. Det behöver vi kunna i framtiden, när vi blir vuxna. Jag har inte så bra koll på mina föräldrar men jag tror att mina äldre bröder ska rösta.

Daniella Majed

– Det är jätteviktigt att rösta. Samhället är ju något vi alla är en del av och då är det viktigt att man är med, att man deltar och ­påverkar. Vi pratar inte så mycket politik hemma men jag tror att mina föräldrar röstar. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska rösta på än men frågor som är viktiga för mig är åsiktsfrihet, yttrandefrihet och att alla är lika inför lagen.

Axel Gauffin

– Det är bra med demokrati och att det finns flera partier att välja bland, då
är det större chans att alla hittar något som är så likt ens egna åsikter som ­möjligt. Vi pratar inte så mycket politik hemma men jag tror mina föräldrar ska rösta.

Samtliga går i Gottsundaskolan.

ur Lärarförbundets Magasin