Läs senare

”Eleverna lämnas ensamma med skulden för att misslyckas”

IntervjunReformer och samhällsförändringar har de senaste decennierna fått stor inverkan på det dagliga arbetet i skolan. I sin studie av två skolor undersöker sociologen Majsa Allelin hur.
– Det var inte kunskap som räknades utan betyg.

12 nov 2019
”Eleverna lämnas ensamma med skulden för att misslyckas”
Bild: Emelie Jönsson

Både elever och lärare på de bägge skolor som Majsa Allelin studerade var stressade av betygshetsen.

– Skolan har blivit mycket mer avgörande för om man får ett jobb och i förlängningen bostad. Det här är eleverna väl medvetna om, säger hon.

Under en termin följde hon en niondeklass på en friskola och en på en kommunal förortsskola. Hon hörde ofta elever säga sådant som ”Kommer det här på provet?” och ställa andra frågor som handlade om betygskriterier och krav.

Man pratar om att elever ska bli självständiga men i praktiken har det inneburit att man förväntar sig att de ska vara självgående och det är inte samma sak.

– Däremot ställde de sällan frågor om kunskapsinnehållet och de förklarade för mig att det var för att de inte ville verka osmarta. Jag tycker det säger en del om vilken stämning som rådde i klassrummen.

Majsa Allelin använder marxistiska begrepp för att förklara det hon såg. Betygshetsen gjorde att eleverna blev alienerade från skolans innehåll och fick ett instrumentellt förhållande till lärande.

– Det var inte kunskap som räknades utan betyg, säger hon.

In på livet

Majsa Allelin

Vem: Majsa Allelin, nybliven doktor i socialt arbete.

Aktuell med: Avhandlingen Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag.

Vad: Under en termin följde hon niondeklasser i två skolor, en friskola i centrum av Göteborg och en kommunal skola i en socialt utsatt förort. Syftet var att undersöka hur samhällstrukturer inverkar på skolans arbetssätt och påverkar elever och lärare i deras vardag. Hon såg att båda skolorna var starkt påverkade av olika marknadsanpassningar, bland annat genom den nyliberala verksamhetsstyrningen New Public Management och dess idéer om effektivisering, resultatstyrning, lönsamhet, kriterier och kontroll.

Detta menar hon är effekter av decentraliseringen och friskolereformen på 90-talet. Reformerna ledde till att myndigheterna fick mindre inblick i skolorna, vilket resulterat i att de försökt kontrollera skolan mer på andra sätt, med skolinspektion, ny betygsskala och olika utvärderingar.

Majsa Allelin säger att det har skett en individualisering av skolan utan hänsyn till eleverna som subjekt. Som exempel berättar hon att det på friskolan hängde en debattartikel utanför lärarrummet, väl synlig för eleverna. Rubriken löd: ”Elever måste sluta lata sig”. På förortsskolan stod det skrivet på tavlan ”Det finns bara en person som kan ta ansvar för att du lär dig något. Du själv!!!! Vi lärare kan bara hjälpa till.” I avhandlingen jämför Majsa Allelin det med en text på en klassrumsvägg i hennes egna gamla högstadieskola: ”Vi kan, vi vill, tillsammans!!”

– Eleverna lämnas ensamma med skulden för att misslyckas. Man pratar om att elever ska bli självständiga men i praktiken har det inneburit att man förväntar sig att de ska vara självgående och det är inte samma sak. Den självgående eleven förväntas inte förhålla sig kritiskt tänkande eller använda sitt eget förstånd utan snarare bara följa betygskriterier och jobba utan stöd, säger Majsa Allellin.

Den hårda styrningen av skolan har också lett till att det ges litet utrymme för elevernas tankar och frågor eller för sådant som inte ska betygsättas.

– På friskolan hade det förekommit en del konflikter och en lärare tog initiativ till värdegrundsarbete om etnicitet men eleverna ville inte komma på de lektionerna eller göra reflexionsuppgifterna eftersom det inte var betygsgrundande, säger Majsa Allelin.

För lärarnas del innebar resultatstyrningen att deras autonomi var starkt kringskuren. Mycket av deras tid gick åt till att beskriva betygskriterier snarare än att undervisa och också de fick ett instrumentellt sätt att se på kunskap. Ett exempel på det såg Majsa Allelin på en SO-lektion.

Man skulle kunna få mer fokus på kunskapsinnehållet och lärarna SKULLE få vara mer kreativa i sitt upplägg.

– Tre ambitiösa tjejer skulle redovisa ett arbete och läraren var stressad så när två av dem redovisat så sa han ’tack, det blir ett A på det’. Den tredje flickan berättade efteråt att hon var glad att ha fått ett A men var besviken att hon inte fått hålla sin del av redovisningen.

Majsa Allelins egna förslag på lösningar för en mer kunskapsfokuserad och stressfri skola betraktas nog av många som radikala. Hon vill avskaffa betygen och ersätta dem med bara godkänt och icke godkänt och hon vill skära ner på kunskapskraven i kursplanerna eftersom hon menar att det skulle ge mer svängrum för lärarna och skapa ett bättre samspel med eleverna.

– Man skulle kunna få mer fokus på kunskapsinnehållet och lärarna skulle få vara mer kreativa i sitt upplägg. Det skulle ge tid för ett mer långsiktigt lärande. Ett ’slow learning’, säger Majsa Allelin.

ur Lärarförbundets Magasin