Läs senare

Elevpeng gör lärare övertaliga

VuxenutbildningErsättning per elev rycker sönder verksamheten och får lärarna att gå på knäna, varnar komvuxpersonal i Sigtuna. Lärarförbundet är kritiskt till den så kallade auktorisationsmodellen.

av Daniel Persson
18 jan 2019
18 jan 2019
Huvudskyddsombudet Anders Vestermark har mött stor oro bland lärarna sedan auktorisationsmodellen infördes. Här är han tillsammans med eleverna Marwa Abdul Hakim och Anisa Rezai.
Foto: Emma-Sofia Olsson

Kraftigt ökad undervisningstid, stor otrygghet, hårda nedskärningar och dåliga möjligheter att bedriva god undervisning. Så beskriver lärare vid kommunala Arlanda komvux resultatet av att Sigtuna kommun förra året införde den så kallade auktorisationsmodellen som innebär att man går från en anslagsbudget till betalt per elev.

– Det har blivit en markant lägre ersättning och samma jobb ska göras för mindre pengar. Verksamheten är otroligt slimmad på grund av stränga ekonomiska ramar,
säger Anders Vestermark, huvud­skyddsombud och vice ordförande i Lärarförbundet Sigtuna.

Auktorisationsmodellen innebär att både privata och kommunala utförare godkänns i ett system, i det här fallet samarbetet Vux norrort där nio kommuner i Stockholms­området ingår, och sedan konkurrerar mot ersättning per elev.

Enligt avtalet som reglerar modellen i Sigtuna är syftet att skapa långsiktighet i vuxenutbildningen, men kritikerna menar att effekten blivit den motsatta. Viktor Wallin, lärare i svenska som andraspråk på ­Arlanda komvux, berättar om en tung arbetsbelastning och därtill en ständig oro för att kurser ska läggas ned och personal plötsligt bli övertalig.

– Många kurser lönar sig inte längre, det krävs tolv elever för att det ska gå jämnt upp och efter­som det måste starta en ny kurs var femte vecka riskerar det att bli för få sökande, säger han.

Kurser som med kort varsel visar sig olönsamma ställs in och en betydande del av utbildningskatalogen har försvunnit tillsammans med många anställda. Personalstyrkan har minskat från 37 till ett tiotal, en siffra som är svår att nagla fast eftersom skolan nu försöker rekrytera samtidigt som ännu fler lärare har sagt upp sig och är på väg bort.

– Det kommer inte att finnas några kvar här till slut, vi behöriga drar ju vidare när det blåser, säger Viktor Wallin.

Han säger att det är systemet det är fel på och vill inte lägga skulden på skolans ledning eller rektorn som är helt ny på sin position från vårterminen.

Anders Vestermark har som skyddsombud kontakt med många på skolan och har tagit del av mycket oro det senaste året. Han menar att vuxen­utbildning, med stor omsättning bland eleverna och många kursstarter per år, lämpar sig särskilt illa för en elevpeng.

– Startar det inte en svenskkurs en vecka blir någon övertalig på en gång. Pengarna försvinner och då ska lärare bort. Det är tungt att sitta som facklig och följa det här, säger han.

Lärarförbundet har inte kartlagt förekomsten av auktorisationsmodellen, men tror att den blivit vanligare på senare år. Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand är kritisk. Hon säger att det är förödande med den brist på kontinuitet som modellen för med sig.

– Vi måste ha ett system där stabilitet, långsiktighet och kvalitet i undervisningen får väga tyngst. Vi behöver hitta former som motverkar den här ryckigheten, säger hon.

Mattias Askerson, M, ordförande i Sigtunas utbildningsnämnd tillbakavisar kritiken.

— Jag förstår oron, men det blir en bättre modell när vi betalar per elev i stället för en klumpsumma. Överlag har vi inte sett några större problem, nu har kommuninvånarna och eleverna fler valmöjligheter.

ur Lärarförbundets Magasin