Läs senare

Engagemang vägs in i betyg

Flickor gynnas när hänsyn tas till samarbetsförmåga.

16 okt 2014

Betyg är bra på att förutsäga framgång i fortsatta studier och arbetsliv. Men de mäter inte enbart rena ämneskunskaper. Även elevens visade intresse, samarbetsförmåga och punktlighet läcker in i betygen.
Det tycks gynna flickor och elever från familjer med svag utbildningsbakgrund.

— Detta är problematiskt eftersom betygskriterierna enbart har kunskapskrav och inte tar hänsyn till sociala aspek­ter, säger Cecilia Thorsen.

Cecilia Thorsen har i sin avhandling undersökt betygen i svenska, engelska och matematik hos över 100 000 niondeklassare. Hon har jämfört resultaten i nationella prov med det slutliga betyget, samt letat efter gemensamma mönster i de tre ämnena.

Hennes slutsats är att betygen i huvudsak mäter ämneskunskaper. Men betygen innehåller även beteendeaspekter som engagemang, punktlighet och noggrannhet. Mönstret syns både i de målrelaterade betygen och i de äldre norm­relaterade betygen.

— Skolan har två uppdrag: att undervisa och att fostra. Det ena uppdraget är betygsgrundande och det andra är det inte. Möjligen betygsätts de fostrande aspekterna ändå, säger Cecilia Thorsen.

Forskning visar att betyg är träffsäkra i att förut­säga framtida studieresultat och framgång i arbetslivet bättre än gängse färdighets- och intelligenstest. Cecilia Thorsens forskning visar att det delvis kan bero på att betygen inrymmer en dimension utanför betygs­kriterierna. Läraren ser elevens studie­potential och tar hänsyn till den vid betygssättningen.

Hur medvetet sker det?

— Generellt tror jag att det sker ganska omedvetet. Jag är själv lärare och vet att det förekommer diskussioner i kollegiet om att man hellre friar än fäller, särskilt när eleven visar engagemang. Men detta är inget jag har sett i mina studier.

Är lärarna smartare än betygs­kriterierna?

— Kanske. Lärare bedömer eleverna under en längre tid. Men är inte bedömningskriterierna uttalade vet inte eleverna vad de bedöms för.

Beteendeaspekterna gynnar flickor. Cecilia Thorsen konstaterar att flickors högre betyg delvis tycks vara en effekt av intresse och föräldraengagemang.

Även elever från famil­jer med svag utbildningsbakgrund tycks gynnade. Här spekulerar Thorsen i om betygen har en kompenserande dimension.

Bör elevbeteende vägas in i betygskriterierna?

— Min avhandling ger upphov till sådana frågor. Hur ska betygskriterier formuleras? Ska sociala aspekter ingå i bedömningen, som vissa anser?

Cecilia Thorsen
Fil dr i pedagogik

Aktuell Dispu­terade med avhandlingen »Dimensionality and predictive validity of school grades«.

Ålder 38.

Bakgrund Lärare i svenska och engelska på komvux i Sotenäs.

Personligt Hästägare.

ur Lärarförbundets Magasin