Läs senare

”Ett dråpslag för fritidspedagoger”

Utbildningen till fritidspedagog kortas till tre år i den nya lärarutbildningen. Färre kommer att välja yrket, befarar Maria Nissinen Berndtsson.

19 feb 2010

Regeringen föreslår i sitt förslag till ny lärarutbildning — "Bäst i klassen — en ny lärarutbildning" — att fritidspedagogerna får en kortare utbildning än i dag. Förslaget nedvärderar fritidshemmens lärare, anser fritidspedagogen Maria Nissinen Berndtsson i Norr­köping.
— Det är tydligen mindre viktigt att vara lärare på fritidshem. Yrket kommer att bli ännu oattraktivare bland lärarstudenterna, befarar hon.
    Regeringen föreslår att det räcker med tre års utbildning för fritidshemmens lärare, till skillnad från övriga grundlärare som får fyra års utbildning.
— Det är ett dråpslag, jag fattar inte hur de tänker, säger Kerstin Kohlström, ordförande för Lärarförbundets ämnesråd för fritidspedagoger.
    Med tanke på Skolverkets larmrapporter om situationen i fritidshemmen tycker Kerstin Kohlström snarare att utbildningen borde utökas. Hur man bygger självförtroende, gruppdynamik och konfliktlösning är exempel på ämnen som en fritidspedagog behöver fördjupa sig i, anser hon.
— Det behövs också kunskaper och forskning om barns lärande i fritidshem. Barn lär sig på olika sätt.
    Att utbildningen vidgas till att även omfatta upp till två praktiskt-estetiska ämnen tycker Kerstin Kohlström är bra.
— Många fritidspedagoger jobbar ju så redan i dag och nu blir de också behöriga. Visst blir ämneskunskaperna grunda men det blir de ju för alla grundlärare.

Även förskollärarna får en kortare utbildning än skolans grund- och ämneslärare.
    Att två så stora lärargrupper inte får examen på avancerad nivå får kritik också av lärarkolleger till Maria Nissinen Berndtsson på förskolan och F—6-skolan Diamanten Lek & Inlärning i Norrköping.
— Det känns som om förskollärarna trycks undan, säger Tove Hedman, förskol­lärare i förskoleklass.
    De kortare utbildningarna kommer inte bara att locka färre studenter. Kvaliteten blir också sämre eftersom de mer studiemotiverade studenterna hellre väljer en utbildning på avancerad nivå, tror läraren Lina Rask och Marie Möller
i skolledningen.
    Forskningsanknytningen blir också lidande.
— Nu säger man att det inte är så viktigt med forskning om förskolan, säger Lina Rask.

I övrigt tycker lärarna att det finns både positiva och negativa saker med regeringens förslag.
Lärarna på Diamanten tycker att regeringens förslag till stora delar är bakåtsträvande och motverkar arbetssätt som bygger på arbetslag och åldersintegrerade grupper, arbetssätt som man kommit långt med på Diamanten, tycker de.
    Lina Rask har i dag tillsammans med en kollega en åldersintegrerad 1—4-klass där de delat upp ämnena mellan sig. Hon ser det arbetssättet som klart bättre än att vara ensam lärare i en klass:
— Ämnesmässigt skulle jag nog klara att vara ensam, men jag ser stora fördelar med att vara två eftersom man har någon att bolla idéer med.
    Men det finns också för­delar. En är den starka betoningen på läs- och skrivin­lärning och matematik för de yngre eleverna. Ett annat förslag som väcker lärarnas intresse är idén om lämplighetsprov vid antagning.
— Det är bra. Bara att ha en personintervju skulle säga ganska mycket, och man kan också ta hänsyn till arbetslivserfarenhet, säger Marie Möller.

ur Lärarförbundets Magasin