Läs senare

Ett steg närmare en ny gemensam organisering

ORGANISERINGI mitten av maj i år kommer Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund att be respektive kongress om lov att ta fram ett skarpt förslag till en ny organisering.

av Emma Olsson
12 feb 2020
12 feb 2020
Ett steg närmare en ny gemensam organisering
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har tagit ännu ett steg närmare en gemensam facklig organisering. Bägge förbundsordförandena, Johanna Jaara Åstrand (LF) och Åsa Fahlén (LR) tror att det finns stora fördelar såsom bättre avtalslösningar och effektiviseringar.

Frågan om en gemensam organisering är inte ny, den har poppat upp flera gånger under Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds historia. Däremot är det första gången som förbunden lägger fram ett gemensamt förslag, och ett beslut vid kongresserna i maj.

– Jag ser att det finns stora vinster: bättre avtalslösningar, skarpare påverkansmöjligheter lokalt, samtidigt som vi kan bli en starkare och tydligare röst i skoldebatten. Vi skulle slippa lägga tid och energi på att förklara varför vi är två olika organisationer och vårt rekryteringsfokus skulle med full kraft kunna läggas på de oorganiserade. De ekonomiska resurserna ger förutsättningar för smartare lösningar och bättre medlemserbjudanden, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Tillsammans organiserar de två lärarförbunden drygt 300 000 medlemmar. En ny gemensam organisering, det förbunden väljer att kalla framtidsprojektet, skulle enligt utredningen innebära flera fördelar. Det handlar bland annat om starkare påverkanskraft och ett avslut för konkurrensen om medlemmarna.

Detta sker samtidigt som de två förbunden till stor del konkurrerar om samma medlemmar, påverkas ekonomin.

– Det är klart att vi kan göra effektiviseringar och att resurserna kan läggas på att stärka verksamheten. Men det är inte det viktigaste för mig, utan att vi hittar något som är bättre än det som finns idag. Jag tycker att det är ett viktigt ställningstagande, ett vägval. Och mandatet att tillsätta en utredning som ska titta på detta måste tas i högsta beslutande instans i en demokratisk organisation. Helt ärligt är det för tidigt att avgöra om det är en framkomlig väg att skapa en ny organisering, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Det tuffare läget bekräftas också en utredning av samverkansavtalet som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund genomfört.

– Jag oroas av trenden på svensk arbetsmarknad, att organisationsgraden minskar. Det är ju en ödesfråga för vilket fackförbund som helst att säkerställa en hög organisationsgrad. Får vi det här uppdraget på kongresserna skulle förutsättningarna för att skapa en stark, effektiv och mer målinriktad lärarfacklig organisering öka, säger Johanna Jaara Åstrand.

Båda förbunden har ställt villkor på en framtida gemenskap.

Tillsammans efterlyser de till exempel en helt ny organisation, ingen ”blek” kompromiss som det står i Lärarnas Riksförbunds kravlista.

– Vi kan bli vassare i förhandlingar, och kan vi hitta en gemensam linje kan vi också bli starkare i att påverka politiken åt rätt håll.  Det är en fördel, säger Åsa Fahlén.

LR, som traditionellt rekryterat gymnasielärare, vill också se en federativ organisation där olika yrken får varsitt spår och egna talespersoner – en förhållandevis stor självständighet inom organisationens gränser. De vill också göra det möjligt för olika medlemsspår att ha olika åsikter i skolpolitiska frågor.

Vilka krav tror du blir svårast att förena?
– Jag kan tänka mig att det är frågorna om federativ karaktär, hur federativ kan man bli utan att förlora styrkan hos varandra. Det viktiga kommer vara att identifiera vilka behov som behöver tas om hand på ett bättre sätt än vad vi klarar av var för sig idag för att kunna leverera bra villkor, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för olika lärarkategorier. Jag gissar och hoppas att det är sådana frågor som kommer att diskuteras mycket bland våra medlemmar, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Jag tror att våra medlemmar är lite rädda för att det blir något stort och otympligt. Och det är jag själv lite rädd för också, säger Åsa Fahlén.

”Ingen tjänar på att det dras i långbänk”

Johanna Jaara Åstrand, varför tror du att det kommer att fungera den här gången?
– Det stämmer att det finns en hel del historiska orsaker bakom att vi idag är två lärarfack, som till stor del organiserar samma medlemsgrupper. Men jag menar att det är dags att blicka framåt. Jag tror absolut inte att det är en spikrak väg, jag vet att det är många känslor inblandade, men kan vi ta vara på den stolthet, identifikation och engagemang man känner för sitt nuvarande förbund och låta det bli kraften i det nya så ser jag stor potential i att vi kan åstadkomma något bättre för alla våra medlemsgrupper. Det är dags nu, säger Johanna Jaara Åstrand.

Om kongressen röstar ja till att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund får ta fram ett förslag till en gemensam organisation för alla Sveriges lärare, kommer det ändå att dröja tills den blir verklighet. Men hur länge kan Johanna Jaara Åstrand inte säga.

– Vi har av förklarliga skäl ingen tidsplan för det, vi måste avvakta kongressens beslut. Men jag hoppas inte på någon utdragen process, men om det blir ett medlemstryck bakom frågan så tjänar ingen på att det här dras i långbänk, säger Johanna Jaara Åstrand.

Fackens egna krav för en gemensam organisering

Så lyder förbundens krav på ett samarbete

LR:s initiala principer
1.     Det måste vara något helt nytt. Ingen sammanslagning och i LRs fall inget nytt Lärarförbund. Ingen ”blek” kompromiss mellan befintliga organisationer utan en organisering som på ett bättre sätt än idag tillvaratar medlemmarnas intressen.
2.     En organisering som tar hänsyn till olika medlemsgruppers särart och yrkesidentitet. Organiseringen bör vara av federativ karaktär där det finns olika spår för olika medlemsgrupper. Särarten och yrkesidentiteten behöver bland annat komma till uttryck genom att det finns olika talespersoner/ordförande för olika spår. I det fall skolledare är med i en ny organisering behöver dessa finnas i ett eget spår med en egen ordförande.
3.     Organiseringen ska vara medlemsnära. Det ska finnas en stark lokal organisation, som bygger på medlemmarnas förtroende. Särart och yrkesidentitet, med motsvarande organisering som nationellt, ska tydligt återfinnas i den lokala organisationen. 
4.     I det fall skolledare och universitetslärare är en del i en ny organisering är det LRs grundläggande inställning att Skolledarförbundet och SULF är en naturlig del i denna organisering.
5.     En ny organisering ska bygga på demokratiska principer, öppenhet och transparens. Det ska finnas tydliga och granskande organ.
6.     Högre grad av facklig leverans via en tydlig och tuff förhandlingsorganisation. Avtal ska lösa skolformsspecifika och lärarspecifika problem. Det behöver tas fram tydliga villkorsfrågor för varje yrkesidentitet och särart som anger färdriktning i förhandlings- och villkorsfrågor.
7.     Den politiska agendan ska vara förankrad i de problem som finns i medlemmarnas vardag, från arbetsplats till systemnivå. Det måste vara möjligt för olika medlemsgrupper att tycka olika. Det behöver tas fram ett 10-punktsprogram som tydligt anger den skolpolitiska inriktningen.
8.     En ny organisering behöver utgå från att medlemsgrupperna har en akademisk tillhörighet. En ny organisering behöver bygga på starka akademiska professioner med en hög grad av autonomi.
9.     Tydlig ansvarsdelning mellan förtroendevalda och tjänstemän.
10.  En organisering för studenter måste ha en hög grad av självständighet.
 
Lärarförbundets initiala principer:
1.     Grundprincip – Vi vill bilda en helt ny organisation som ger facklig styrka på skolorna. En organisation som är stark och drivande i lärarnas och skolledarnas frågor och där konkurrens om medlemmarna inte står i vägen för möjligheterna till framgång i såväl avtals- och villkorsmässiga frågor som utbildningspolitiska. Organisationen ska vara medlemsnära med en stark lokal organisation.
2.     En organisation – Det ska vara en organisation som är partipolitiskt obunden.
3.     Medlemskap – Den nya lärarorganisationen ska organisera motsvarande medlemsgrupper som de båda förbunden idag organiserar. Den nya organisationen ska också vara öppen för att andra närliggande lärar-/skolledarorganisationer ska kunna bli en del av den nya organisationen.
4.     Medlemsgruppers/lärarkategoriers särart och identitet – Alla olika medlemsgrupper/lärarkategorier ska kunna identifiera sina frågor och behov i den nya organisationen och vara representerade i de demokratiska strukturerna. En stark förhandlingsorganisation ska lösa olika medlemsfrågor och leverera resultat till medlemmarna.
5.     Demokrati – En medlem – en röst ska vara den bärande principen så långt det är möjligt i den nya organisationen. Demokratiska strukturer för inflytande ska följa hur arbetsgivaren är organiserad.
6.     Politik – Den nya organisationens politiska ställningstaganden ska anges i ett politiskt program som utgår från de behov som finns i medlemmarnas vardag.

Källa: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.
 

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin