Läs senare

Experten: Lärarnas mottagande av lyftet en katastrof

Claes Stråth, nestor på svensk arbetsmarknad, är skoningslös i sin dom över regeringens unika satsning på att lyfta lärarnas löner.
— Utifrån de intentioner regeringen hade är lärarnas reaktioner på lärarlönelyftet naturligtvis en katastrof.

av Stefan Helte
18 jan 2017
18 jan 2017

 

Claes Stråth.

Claes Stråth har bland annat varit förhandlingschef på Kommunförbundet, opartisk ordförande inom industriavtalet, generaldirektör för Medlingsinstitutet och mångårig medlare.

Han ser det stora missnöjet från många lärare som en naturlig reaktion på en misslyckad statlig intervention.

— Det är som när en elefant kliver in i en porslinsbutik.

Claes Stråth påpekar att lärarna har en lång tradition av att vara skeptiska till individuellt satta löner.

— När kommunerna på 90-talet ville införa individuella och differentierade löner för lärare var motståndet kompakt. Den enda differentiering lärarna accepterade var att lön ska bero på år i yrket. Detta verkar fortfarande hänga kvar starkt.

Han har en stark principiell kritik mot att regeringen överhuvudtaget har lagt sig i lärarnas lönebildning.

— I den svenska modellen är det arbetsmarknadens parter som tar ansvar för lönebildningen. Går staten in får det konsekvenser. Det kommer kompensationskrav från andra — nästa gång kan det vara sjuksköterskor eller socialsekreterare som ska ha mer än andra.

Citat från lärare

Röster ur undersökningen

”Ingen vågar berätta om sina svårigheter längre, till exempel med en stökig klass.”

”Kollegerna är mycket mer motiverade att ge det där lilla extra.”

”Har varit ganska lugnt här.”

”De som fick lyftet skäms, och vi som inte fått undrar varför vi inte fick.”

”Man känner sig värdelös.”

”Varför anstränga sig när man ändå inte får något för det?”

Källa: Lärarnas tidning/Skop, nov. 2016

ur Lärarförbundets Magasin