Läs senare

Få nyanlända elever i fristående skolor

Bara 7 procent av alla nyanlända högstadieelever går i en friskola. Om friskolorna tog samma ansvar som de kommunala skulle andelen vara mer än dubbelt så stor.

06 maj 2015
Få nyanlända elever i fristående skolor

Fristående skolor tar emot nyanlända elever i betydligt mindre utsträckning än de kommunala skolorna. 7 procent av alla nyanlända elever i årskurserna 6—9 går i en fri­stående skola. Motsvarande siffra för svenskfödda elever och elever som varit i Sverige mer än fyra år är 17,6 procent.
Det visar siffror som Skolverket tagit fram för Lärarnas tidning.

– Att fristående skolor inte tar det ansvar de borde ta är något vi länge varit kritiska till. Många vinstdrivande skolor vill inte satsa på studiehandledning på modersmålet eller extra stöd eftersom det kostar pengar, säger Daniel Riazat skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Lika villkor och förutsättningar för fristående och kommunala skolor har länge varit föremål för politiska diskussioner. I samband med den nya skollagen 2011 ändrades till exempel reglerna så att fristående skolor inte längre kan säga nej till elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar.

Men när det gäller friskolornas ansvar för elever som nyligen kommit till Sverige finns inget regelverk.

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycker inte att det är rimligt att det är så få nyanlända elever i fristående skolor.

– Att skapa ett jämlikt skolsystem och likvärdiga förutsättningar är en av anledningarna till att vi nu utreder om kommunerna kan sköta intagningen till alla skolor via en gemensam kö. Alla skolor i Sverige behöver samverka, det är något som även OECD pekar på. Fristående skolor ska inte stå utanför systemet, säger han.

För att få ta del av det så kallade lågstadielöftet, de statliga pengarna för att höja kvaliteten i lågstadiet, finns ett motkrav. Huvudmännen, kommuner och fristående skolor, måste visa hur de ska hantera det stora rekryteringsbehovet av lärare.

– Där ingår bland annat att presentera en strategi för hur man ska hitta lärare med kompetens för de nyanlända elevernas behov, säger Gustav Fridolin.

Christer Nylander (FP), vice ordförande i utbildnings­utskottet anser också att flera skolor behöver ta emot nyanlända elever.

Han ser inte enbart de fristående skolornas egna köer som orsak till segregeringen. Även närhetsprincipen, som kommunala skolor ofta styrs av, är ett stort problem. Bostadssegregationen riskerar att låsa fast de nyanlända eleverna vid den närmsta skolan eftersom de sällan väljer skolor aktivt. Christer Nylander tror att en gemensam kö kan vara en lösning.

– En del menar att kommunerna med en gemensam kö skulle kunna motarbeta de fristående skolorna. Men det kan ju också under­lätta för fristående skolor att rekrytera nya elever, säger han.

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, är inte förvånad över Skolverkets siffror.

– Många friskolor har en kö. Om de tar in elever vid sidan av kön bryter de mot regelverket, säger hon.

Ulla Hamilton är försiktigt positiv till ett gemensamt kösystem. Men det finns några stora frågetecken, menar hon. Hur hanterar man att vissa friskolor har sökande från ­flera kommuner? Och hur löser man att många skolor vill ha en löpande kontakt med sina blivande elever och föräldrar i förväg?

– Det här med en gemensam kö är inte så enkelt. Det gäller att man hittar ett system som är transparent och som tar hänsyn till det fria skol­valet, säger Ulla Hamilton. 

Vad innebär nyanländ?

  • Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare.
  • I statistiken från Skol­verket gäller dessutom att minst en förälder är född utomlands.

Mer makt till rektorer

  • Riksdagen beslutade ny­ligen att nyanlända elevers kunskaper ska kartläggas för att bedöma i vilken årskurs de ska börja och om det ska ske i en förberedelseklass eller i ordinarie undervisning.
  • Skolverket arbetar just nu med att ta fram ett material som ska användas för att ta reda på elevernas skol­bakgrund och för att göra en första bedömning av deras språkliga och matematiska förmågor.
  • Nytt är också att det blir rektorn som gör bedömningen om en elev ska gå i en förberedelseklass eller i en ordinarie klass. I dag är det upp till varje kommun att ansvara för det.
  • Från det att en elev tagits emot i skolväsendet får det inte gå längre än två månader innan rektorn beslutat om en placering. Tiden i förberedelseklassen blir också tidsbegränsad till högst två år. Undervisningen i förberedelseklassen ska ske i nära anslutning till den ordinarie undervisningen.
  • De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016.

ur Lärarförbundets Magasin