Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Få sökte till Lärarlyftet II inför vårterminen

Svensk skola skriker efter behöriga lärare. Trots jättebehovet har antalet sökande och antagna till fortbildningen Lärarlyftet minskat kraftigt.
– Det är ett ganska stort bekymmer, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.

17 jan 2014

Grundproblemet är att många lärare undervisar i ämnen eller årskurser som de inte är utbildade för. Detta påverkar i slutändan elevernas resultat. Och få kan ha missat vad den senaste Pisaundersökningen visade.

– Bristande ämneskunskaper hos lärarna är en av de faktorer som kan ha bidragit till den negativa resultatutvecklingen, säger Niclas Westin.

Arbetsgivarna måste nu rätta sig efter de skärpta kraven på lärare med full behörighet och yrkeslegitimation. Regeringen har som stöd avsatt 1,5 miljarder kronor till Lärarlyftet II: specialutformade kurser samt ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare och indirekt de lärare som sätter sig på skolbänken.

Men många studieplatser har förblivit obesatta. Inför vårterminen sjönk söktrycket återigen och antalet antagna minskade till 1 100, jämfört med 1 700 föregående år.

– Vi ser också att medelåldern går ned, så vi tror att minskningen kan vara ett resultat av de nya erfarenhetsreglerna, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.

Han syftar på att en stor grupp rutinerade lärare nu kan få utökade legitimationer i kraft av lång yrkeserfarenhet. Men detta löser inte problemet på sikt. Många av de lärare som i dag är i 25-35-årsåldern kommer med tiden att behöva fortbilda sig, enligt Niclas Westin.

Hans bild är att många skolchefer är för passiva.

– Jag möter en del förvaltningschefer som har inställningen att lärarna ska se till att de är behöriga. Själva gör de väldigt lite, om ens något, för att förbättra läget.

Ett närmare besked om hur stor bristen på behöriga lärare är kommer senare i år, då Skolverket för första gången samkör antal tjänster med antalet legitimationer i respektive ämne/åldersgrupp.

– Vi kommer att se de regionala variationerna, hur det ser ut i glesbygd och i städer. Det kan bli en del obehagliga överraskningar, säger Niclas Westin.

Ointresset för lärarlyftet är bara ännu ett exempel på att kommunerna inte klarar av att ta ansvar för skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.

– Jag är kritisk till att så många kommuner inte tar läraryrket på allvar. Det är kommunernas ansvar att se till att deras lärare har rätt kompetens. Många kommuner klarar det, men alltför många gör det inte. En del verkar inte förstå behoven.

Men regeringen kan väl se till att lärarlyftet blir mer attraktivt?

– Det gör vi redan på en rad olika sätt, trots att det är ett kommunalt ansvar. Men jag gör bedömningen att intresset kommer att öka igen inom kort, nu när lärarlegitimationen och väldigt skarpa behörighetsregler är på plats, vilket kommer att tvinga kommunerna att vidareutbilda sina lärare.

Lärarlyftet II

  • Skolverket köper kurser av högskolorna. Behov styr utbud.
  • En tredjedel av det statliga anslaget går till bidrag till arbetsgivare.
  • Arbetsgivaren avgör hur pengarna ska användas, till exempel viss ledighet utan löneavdrag.
  • Bidraget är på 500 kronor per högskolepoäng och lärare (matematik 1 000 kronor/poäng).
  • Våren 2013 ansökte 390 huvudmän (248 kommunala och 142 fristående) om bidrag.
  • Antal sökande lärare till vårterminen 2014 var 2 679, jämfört med 3 519 vårterminen 2013. Alla antas inte, beroende bland annat på att arbetsgivaren inte gett sitt godkännande, att sökt kurs inte ger tänkt behörighet eller att kurs ställts in på grund av lågt söktryck.
Källa: Skolverket (TT)

ur Lärarförbundets Magasin