Läs senare

Fick ställa in lärarutbildning efter för dåligt intresse

lärarutbildningarUniversiteten och högskolorna satsar på olika sätt för att locka fler till lärarutbildningarna. Ändå minskade antalet antagna i höst, och till hälften av utbildningarna fanns ingen konkurrens alls om platserna.
Trots detta avråder lärosätena från en stor, resurskrävande reform.

16 sep 2019
Fick ställa in lärarutbildning efter för dåligt intresse
Jessica Eriksson, dekan för lärarutbildningsnämnden vid Karlstads universitet. FOTO: Karlstad universitet, Stockfoto

– Det är klart att det är en stor besvikelse.

Jessica Eriksson, dekan för lärarutbildningsnämnden vid Karlstads universitet, sammanfattar läget några veckor in på höstterminen. Besvikelsen bottnar främst i att den nya utbildningen för lärare i årskurs 4-6, där studenterna varvar studier med arbete på en skola, fick ställas in på grund av för svagt intresse.

– Man kunde tro att framtiden skulle ligga i utbildningar där studenterna får en tydligare koppling till arbetslivet. Utbildningen har fått jättefina utvärderingar och studenterna är garanterade en tillsvidareanställning i den kommun där de har sin praktikskola. Trots detta lyckades vi inte fylla utbildningen i år, säger Jessica Eriksson.

Bristämnen

Utbildningen till ämneslärare i matematik och teknik på gymnasiet fick även den ställas in. De nystartade utbildningarna till ämneslärare på högstadiet fick bara en handfull studenter per ämne. Detta trots att behovet av just lärare i årskurs 7-9, och i ämnen som matematik och teknik, är särskilt stort.

– Vi behöver många lärare men i stället ser det ut som att lärarbristen fortsätter att öka, säger Jessica Eriksson.

Situationen är nämligen i stort sett densamma i hela landet. Statistik som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram åt TT visar att det totala antalet antagna till alla typer av lärarutbildningar minskade till 13 831 denna höst, från förra höstens 13 995. Minskningen är marginell, men problemet är att det behövs en mycket stor ökning i stället.

Tusentals saknas

Behovet är så stort som 23 700 nya lärarstudenter årligen, har Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömt. Årets tillskott (inklusive vårantagning, minus antagna som aldrig dyker upp) kan skattas till cirka 15 000. Det saknas alltså mer än 8 000 nybörjare.

– Vi ser att antalet nybörjare på lärarutbildningarna har legat stabilt de senaste tre åren. Höstens antagningssiffror, med en marginell minskning, indikerar i stort sett samma nybörjartal i år, säger Fredrik Svensson, senior utredare vid UKÄ.

UHR:s sammanställning visar också att hälften av höstens alla lärarutbildningar inte fick några reserver. Alla behöriga sökande kom alltså in utan konkurrens. Det ökar risken för avhopp, ett välkänt problem på många lärarutbildningar.

– Vi önskar att vi kunde få sökande med högre meritvärde, eftersom vi ser en koppling mellan avhopp och lågt meritvärde från gymnasieskolan. De flesta avhoppen sker från ämneslärarprogrammets distansutbildning, säger Jessica Eriksson.

Inget lyft

Studier varvade med arbete, så kallad verksamhetsintegrerad utbildning, är ett av flera försök att locka fler till lärarutbildningen – och att fullfölja den. Möjligheten att komplettera tidigare ämnesstudier med pedagogik (KPU) till en lärarexamen är en annan. Men det förväntade lyftet har alltså uteblivit.

Mot den bakgrunden har regeringspartierna, Centern och Liberalerna, enats om punkten ”reformera lärarutbildningen” i januariavtalet. Där nämns bland annat skärpta krav på studenterna och mer lärarledd undervisning.

Men utfästelsen har mötts med tvekan från universiteten och högskolorna.

– Jag tror att regeringen behöver visa lärosätena förtroende att fortsätta utveckla utbildningarna utifrån de initiativ som tagits de senaste åren, säger Maria Jarl, rektorsråd vid Göteborgs universitet och ordförande i lärosätenas samarbetsorgan Lärarutbildningskonventet.

Hon påpekar att den senaste stora reformen genomfördes så sent som 2011.
– Våra utvärderingar visar att de examinerade studenterna blivit mer positiva över tid. Vi tolkar det som att ju mer tid lärosätena får på sig att anpassa utbildningarna, desto bättre blir det. Så det är inte nya reformer och detaljreglering som behövs.

Fakta: Runt 14 000 antas varje höst

Denna höst minskade antalet antagna på lärarutbildningarna lite igen. Något trendbrott syns inte – antalet har pendlat kring 14 000 de senaste höstarna.
Statistiken omfattar utbildningar till förskollärare, grundlärare, yrkeslärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagog.

Universiteten och högskolorna satsar på olika sätt för att locka fler till lärarutbildningarna. Ändå minskade antalet antagna i höst, och till hälften av utbildningarna fanns ingen konkurrens alls om platserna.
Trots detta avråder lärosätena från en stor, resurskrävande reform.

Hösttermin, år / Antal antagna
2015 / 13 895
2016 / 14 023
2017 / 14 184
2018 / 13 995
2019 / 13 831

Källa: UHR

Fakta: Cirka 15 000 nybörjare årligen

Cirka 15 000 personer som antagits påbörjar också studierna, det vill säga registreras som nybörjare, på någon av lärarutbildningarna varje år (höst- och vårtermin).

Statistiken omfattar utbildningar till förskollärare, grundlärare, yrkeslärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagog.

År / Antal nybörjare:
2015/16 / 15 066
2016/17 / 14 901
2017/18 / 14 878

Källa:
UKÄ

Fakta: Varannan utbildning utan reserver

Av de lärarutbildningar som erbjöds inför höstterminen hade 3 procent inga antagna alls – sökintresset fanns inte.
Hälften av utbildningarna hade noll reserver. Samtliga behöriga sökande till dessa utbildningar antogs, då det inte rådde konkurrens om platserna.
Bland alla ämneslärarutbildningar var andelen utan reserver 59 procent.
   Källa: UHR

ur Lärarförbundets Magasin