Läs senare

Finns det en fungerande kommunikationskultur på Sveriges skolor?

DebattSkolledare och rektorer har sällan tid för att driva pedagogiska frågor. Men man kan kommunicera på ett sätt som lyfter medarbetarna, skriver debattören Bianca Chiapponi.

14 feb 2020
Finns det en fungerande kommunikationskultur på Sveriges skolor?
Skolledare behöver kommunicera på ett sätt som lyfter medarbetarna, skriver Bianca Chiapponi.

Om debattören:

Bianca Chiapponi

Lärare i svenska som andraspråk och kulturarbetare

I en tid när skolledare och rektorer har över 90 procent administrativt ansvar finns det sällan tid för att driva pedagogiska frågor i verksamheterna. Men det finns EN sak man kan göra nämligen kommunicera på ett sätt som lyfter medarbetarna. Pragmatik är talets regelsystem och innehåller sociala koder. En medvetenhet om pragmatik och vad en språkhandling innebär för relationerna på arbetsplatsen ökar interaktionen mellan människor.

Den klyfta som uppstår när människor ges epitet beroende på roll, etnicitet, yttre attribut och så vidare, skapar klyftor och leder sällan till ett bra samarbete. Språk är kommunikation och ett växelspel i talande och lyssnande.

Att som skolledare förhålla sig till ”The Politeness Theory” som formulerades av lingvisterna Brown & Levinson (1987) innehåller mer än teorier om att ”tappa ansiktet” som får människor att skämmas för sig själva. Vi är alla olika men i de flesta kulturer är språkanvändningen, det vill säga pragmatiken, av stor betydelse för att få sin vilja igenom och motivera andra att utföra ett uppdrag antingen i ett egoistiskt syfte eller för en organisations fort-och vällevnad. Att använda ett maktspråk blir lätt ett verktyg för skolledare när man är stressad och pressad av ekonomiskt ansvar för att driva en speciell linje för att få ekonomin att gå ihop.

Min åsikt är att det blir kontraproduktivt eftersom motivation är vad som får människor att prestera bra och ökar viljan till samarbete. Den motivationen försvinner snabbt när man blir degraderad som människa, tilltalad som en livegen eller nonchalerad. En lätt jämförelse är att tänka på hur man gör för att bli serverad på en restaurang eller få viljan igenom när man har ett ärende hos en myndighet man behöver få löst.

Tonfallet kan vara avgörande. När kommunerna får anmälningar från personal som känner sig kränkta och inte känner att de kommer till sin rätt är det med säkerhet tilltalskulturen på skolan. Förkortningen HR, som betyder Human Resources, skulle många behöva förstå.

Våra arbetsplatser är fyllda med kompetenser som förtjänar ett bättre bemötande i tal och skrift. Ledaren går först och visar vägen för hur språket används och vi i ledet bakom apar efter.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin