Läs senare

Fjärrundervisning håller skärgårdsskolan öppen

ReportageSvävaren löser en del av utmaningen med behöriga lärare i skärgårdsskolorna i Värmdö. Fjärrundervisning via nätet löser resten.
– Jag har kört grupparbeten på distans, bara en sådan sak, säger läraren Fredrik Freud.

av Gustaf Rosensköld
12 Apr 2018
12 Apr 2018
SO-läraren Fredrik Freud och rektorn Lena Möllersten tar svävaren från Svartsö till en annan ­Värmdö­skola. Foto: Marc Femenia

Hej Runmarö och hej Svartsö!

NO-läraren Fredrik Karlssons engagemang hörs, men syns inte. Än så länge är han bara en blå silhuett på den stora tv:n framme vid whiteboardtavlan.

– Hörni, är det så att ni inte ser mig?

Man måste lyssna ­noggrannare och ­verkligen vara med.

Situationen leder till skratt bland de åtta eleverna i årskurs 6–9 i klassrummet på Svartsö skola i Stockholms skärgård.

– Precis när journalisterna kommer måste det bli så här, säger någon.

De är inte ovana vid besök. Tidigare i år var landsbygdsminister Sven-Erik Bucht här och kollade när det dissekerades fisk på distans. Sedan ett par år testar skolan fjärrundervisning i NO och SO – en del av en pågående försöksverksamhet i Skolverkets regi. På vanliga skolor är det i dagsläget bara tillåtet med fjärrundervisning i moderna språk och modersmålsundervisning.

Eleverna på Svartsö följer NO-läraren på skärmen tillsammans med sin handledare, SO-läraren Fredrik Freud. Resten av klassen sitter på Runmarö.

Ovanför skärmen hänger en gammal skolplansch med människokroppen i genomskärning. Kanske hör den till ursprungsinventarierna. När skolan anordnade 120-årsjubileum förra året var temat ”Från griffeltavla till fjärrundervisning.”

Fjärrundervisning

  • Fjärrundervisning bedrivs med informations- och kommunikationsteknik, i realtid.
  • En handledare ska vara närvarande med eleven.
  • Utanför försökverksamheten får undervisningen i dag endast anordnas i moderna språk och modersmål.
  • Regeringen är positiv till att utöka ­möjligheterna till fjärrundervisning, men kommer inte lägga något förslag om saken före valet. De flesta partierna samt arbetsgivarsidan är också positiva.
  • Lärarfacken är emot utökad fjärrundervisning och anser att det skulle innebära en kvalitetsförsämring.

Från utsidan ser det inte ut att ha hänt så mycket det gångna seklet. Blodpuddingsdimman ligger tät över de röda skolbyggnaderna ett par hundra meter från vattnet.

Värmdö skärgårdsskola är i praktiken fem enheter, spridda på lika många skärgårdsöar. Med hjälp av en samordnare sys utbildningen ihop för småöarnas totalt 60 elever.

Det tar bara någon minut innan Fredrik Karlsson – som är med på länk från ett ensamt klassrum på ön Möja – är tillbaka. Nu syns han också.

– Har ni hört om pi-dagen? Tumme upp i så fall, säger Fredrik Karlsson, som inleder dagens lektion om sötningsmedel med ett stickspår.

Två dagar i veckan tar öskolornas högstadieelever båten – eller, som nu, svävare – till Djurö, den största av skolorna och den enda med broförbindelse till fastlandet. Resten av veckan läser de här på Svartsö – med stöd av fjärrundervisning.

Den som varit med på videokonferens någon gång kan relatera till upplevelsen i klassrummet. Ibland visar Fredrik Karlsson upp handskrivna pappersark framför kameran – och just frågor som kan besvaras med tummar är ett återkommande inslag också under fortsättningen av lektionen.

Sättet att undervisa kräver tydlighet och uppmärksamhet av både lärare och elever. När Fredrik Karlsson pratar är blickarna riktade mot skärmen.

– Man måste lyssna noggrannare och verkligen vara med. Om man missar något nu är det svårare att fråga läraren på rasten eller bara ta upp det igen, säger eleven Felicia Pettersson.

På ön Möja sitter Fredrik Karlsson och leder lektionen om sötningsmedel. Foto: Marc Femenia

Justas Jucys är inne på samma spår.

– Läraren kan inte förklara något tyst om du inte förstår. Om något ska förklaras högt kan det bli jobbigt för andra att koncentrera sig, säger han.

Men för honom brukar det här inte vara något problem i praktiken.

– Då frågar jag oftast läraren här i stället.

”Läraren här” heter Fredrik Freud. Under just den här lektionen finns han med som handledare i vårt klassrum på Svartsö. När det inte pågår fjärr­undervisning är det han som står för den vanliga klassrumsundervisningen på ön – och som behörig lärare i SO är det under de lektionerna han själv slår på kameran och sänder till de andra ö­skolorna.

– Jag har kört grupparbeten på distans, bara en sådan sak. Det trodde jag inte skulle funka – det funkar hur bra som helst.

I början trodde han inte på idén med fjärrundervisning.

Vi har det ju lärartätt så det förslår.

– Jag är van att stå i en klass och interagera, gå fram och lyssna och ställa frågor och ta på en axel eller visa på ett papper. Men plötsligt satt det tolv elever som jag aldrig träffat där i tv:n och tittade på mig, och jag tittade på dem. Det blev så konstig stämning. Jag visste inte om de hörde eller förstod vad jag sa. Jag fick ingen respons.

Nu tänker han annorlunda. Han pratar om betydelsen av att variera undervisningen precis som i ett vanligt klassrum. Och att jobba ”übertydligt”.

– Jag tycker det är viktigt att ha instruktioner och uppgifter på nätet som eleverna kan gå tillbaka till. Om de missar vad jag säger kan de läsa in sig på vad uppgiften är. Jag upprepar konstant: ”läs dokumentet, läs dokumentet”.

Samordnaren Katarina Gardbeck tror att fjärrundervisningsmomentet blivit en ”extra krydda” för kvalificerade lärare att söka sig hit – även om skärgårdsidyll och små elevgrupper förmodligen också spelat in.

Samordnaren Katarina ­Gardbeck och rektorn Lena Möllsersten tycker fjärrundervisning är en fråga om likvärdighet. Foto: Marc Femenia

Efter att under några år ha följt fjärrundervisningen på nära håll ser hon inte längre tekniken som ett hinder. Nu handlar det om att utveckla pedagogiken, menar Katarina Gardbeck.

– Det är så oerhört skönt. Vi har lämnat det bakom oss, vi är inte rädda för tekniken.

Också rektor Lena Möllersten tycker sig ha anledning att vara optimistisk. Alternativen är sämre, menar hon.

– Då får vi antingen stänga massa skolor och flytta på barn som ska gå upp klockan fem på morgonen, eller bo på internat, eller ha icke-legitimerade lärare. Då får vi svårare att uppnå målen, säger hon och tillägger:

– Det här är en likvärdighetsfråga, tycker jag.

Tidigare fanns en lärare med bred kompetens på var och en av öarna, som ansvarade för all undervisning. Nu kan en ämnesbehörig lärare finnas med i flera klassrum samtidigt.

– Det är en helt annan struktur än tidigare, konstaterar Lena Möllersten, som under vårt besök passar på att jobba en stund från Svartsö skolas kombinerade ”fritidsrum, mellanmålsrum, lärararbetsplats och konferensrum”. Här står mikrovågsugnen och kopiatorn bredvid varandra.

SO-läraren Fredrik Freud skriver på tavlan när Fredrik Karlsson håller fjärrlektion om sötningsmedel.

När fjärrundervisningen blev ett inslag på skolan ledde det först till stor oro bland föräldrar. Men det handlar varken om nedmontering eller besparingsiver, är Lena Möllersten tydlig med. Snarare tvärtom.

– Det kostar mer folk och det kostar mer pengar, hävdar Lena Möllersten.

Dagens NO-lektion möjliggörs av totalt tre lärare – om än inte i samma fysiska rum.

– Så det är ju lärartätt så det förslår.

Både hon och Katarina Gardbeck har svårt att förstå de kritiska röster som menar att fjärrundervisningen utgör ett hot mot lärarrollen – och lärarjobb.

– Det är okunskap, lärarna är ju för få. Och det här handlar om att täcka luckorna.

– Det oroar mig, faktiskt. Det som facken och andra är rädda för är att det ska bli en besparing och att lärarjobb ska försvinna. Det finns risk att man då stramar åt förutsättningarna för fjärrundervisning. Men jag vill påstå att oron är obefogad. Det enda man stramar åt är förutsättningarna för en likvärdig och bra skola, säger Lena Möllersten.

Katarina Gardbeck ser ingen risk för fartblindhet.

– Som att alla rektorer och huvudmän skulle bli helt stolliga och glömma bort skollag och läroplan. Varför skulle de göra så?

I juni löper tiden för Skolverkets försöksverksamhet ut. Och nyligen meddelade regeringen att den inte kommer att fatta några beslut om ändrade regler för fjärrundervisning innan valet. Lena Möllersten räknar dock med att försöksverksamheten kommer att förlängas.

Och om ni inte får fortsätta?

– Det får bara inte ske. Och inte bara för vår del, utan för Sverige. Alla remissinstanser, all forskning visar att det här är ett komplement som vi behöver.

Tillbaka till klassrummet. Fredrik Karlsson har just pratat klart om sötningsmedel och gör en sista avstämning innan det blir tid för enskilt arbete.

– Är det solklart allting?

En tumme åker upp mot kameran för att signalera att Svartsö är med på banan.

Eleverna ser flera fördelar med sättet att arbeta. Men om tekniken skulle bli bättre, vad skulle de önska sig då? Ebba Sigurdardottir svarar snabbt.

– Att läraren skulle kunna kliva ut ur tv:n.

ur Lärarförbundets Magasin