Läs senare

Fler elever och mindre pengar utmaning för kommunerna

Kommunernas ekonomi1000 förskolor och skolor behöver byggas de närmaste åren. Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill ha mer statsbidrag, mindre detaljstyrning och en samsyn med staten om hur skolan ska bli bra och likvärdig.

17 Dec 2018

Samtidigt med den begynnande avmattningen i svensk ekonomi ökar antalet yngre och äldre – och i betydligt snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Det gör både att efterfrågan på välfärdstjänster – främst grundskola och äldreomsorg – ökar, och att bristen på arbetskraft förvärras. En utmaning, konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) i sin ekonomirapport som presenterades på måndagen.

– Vi behöver vara friska och arbeta längre. Heltid måste vara normen, säger SKL:s ordförande Lena Micko.

Kostnaderna kommer att öka i betydligt snabbare takt än intäkterna. För att klara välfärden behövs ökade resurser och nya arbetssätt motsvarande 43 miljarder kronor fram till år 2022 om personaltätheten ska hållas oförändrad.

Enligt Lena Micko behöver i alla fall 20 miljarder av det gap som uppstår de närmaste åren täckas av staten. Men det räcker inte med mer pengar, SKL anser att ”detaljstyrningen” av kommunsektorn måste minska.

– Det är väldigt viktigt att vi kan få mer av generella statsbidrag och att vi får de förutsättningar som krävs för att göra bra prioriteringar – ofta tillsammans med staten. Vi vill ha mer samsyn, bland annat kring hur vi ska få en god och likvärdig skola, säger Lena Micko.

Avsaknaden av en ordinarie regering får konsekvenser för kommunerna hela det kommande året. De måste räkna med att resurser både kan tillföras och tas bort med kort varsel, beroende på vilken regering som tillträder.

ur Lärarförbundets Magasin