Läs senare

Fler forskande lärare ska förbättra undervisningen

ForskningTydligare uppdrag och bättre förutsättningar för forskande lärare. Det är de viktigaste förslagen för praktiknära forskning som utredaren Cecilia Christersson har lämnat till regeringen.

av Niklas Arevik
16 Mar 2018
16 Mar 2018

Utredningens viktigaste förslag

  • Stärka skolornas medverkan i forskningen och lärosätenas roll i utbildningen.
  • Ge ett utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet. Myndigheten ska bland annat bygga upp en databas med information om kunskapsluckor och utveckla en webbplats för verksamma inom praktiknära forskning.
  • Tillföra mer resurser.
  • Skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet.

Länk: ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring” (pdf)

Praktiknära forskning syftar till att förbättra undervisningen och ”lärarnas professionella kunskapsbas”, enligt det betänkande som nu lämnats till regeringen.

Uppdraget har varit att kartlägga hur dagens samverkan mellan lärosäten och huvudmän kring praktiknära forskning ser ut, identifiera hinder och föreslå förbättringar. Syftet är att stärka skolans vetenskapliga grund och i förlängningen förbättra undervisningen.

Cecilia Christersson.

– Den viktigaste faktorn för långsiktig samverkan är att ha ett tydligt gemensamt uppdrag och jämbördiga förutsättningar, säger utredaren Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet.

Är det inte så i dag?

– Nej, skolhuvudmännens medverkan i forskningen är inte reglerad. Forskande lärare som inte är knutna till ett lärosäte har dessutom svårt att få tillgång till databaser och forskningsbaserade läromedel. I dag är under en procent av lärarna forskarutbildade. Vi vill att det ska bli fler i framtiden, och då måste deras förutsättningar vara likvärdiga med de forskare som verkar på lärosätena.

Hur ska det gå till?

– Genom att läraren är anställd av en arbetsgivare och ges möjlighet att samtidigt vara adjungerad till ett lärosäte. Det kräver tydliga avtal och att dessa gäller under längre perioder, inte bara en termin eller ett år.

Ni vill se en översyn av lärarexamen för att göra utbildningarna mer forskningsförberedande. Vad saknas?

– Det finns i dag tre lärarutbildningar på grundnivå som inte ger en tydlig forskningskompetens, med till exempel vetenskapsteori. Vi föreslår att regeringen inför ett system med regelbunden översyn av examensordningarna. Men det är också viktigt att forskningen tydligt kopplas till praktik, bland annat VFU.

Hur kan man säkerställa att praktiknära forskningsresultat blir generaliserbar? Det som fungerar i ett klassrum kanske inte gör det i ett annat?

– Jättebra fråga. Ett enskilt forskningsresultat är inte generaliserbar kunskap. Därför har just Skolforskningsinstitutet uppdraget att samla in och systematiskt gå igenom och sammanställa forskningsresultat för att ta fram forskningsöversikter. Dessa kan sedan användas för att utveckla praktiken. Skolforskningsinstitutet ska också kunna identifiera kunskapsluckor som behöver beforskas.

Kan en lärare forska på sina egna elever?

– Ja. Har man en forskarutbildning vet man vilken metodik som bör användas utifrån forskningsfrågan och hur man löser problematik kring kontrollgrupper. Dessutom har man en solid grund i forskningsetik.

Vad är då skillnaden mellan forskning och beprövad erfarenhet?

– Det är inte alltid helt lätt att göra den distinktionen. Det är klart att det inte räcker med att säga ”det här funkar i mitt klassrum” för att det ska vara beprövad erfarenhet. Men det handlar mycket om att synliggöra tyst kunskap.

– Jag är tandläkare i grunden. Och inom vården kan den vardagliga professionella upprepade erfarenheten ligga till grund för den av professionen erkända kunskapen. Skolans verksamhet ska grundas dels på den bästa tillgängliga vetenskapligt framtagna kunskapen men också genom ett erkännande och utvecklande av professionens beprövade erfarenheter.

Bör Skolforskningsinstitutet få mer resurser för att fördela forskningsmedel?

– Oavsett om det är Vetenskapsrådet, Skolforskningsinstitutet eller lärosätena som håller i pengapåsen behövs det mer resurser till praktiknära forskning, säger Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet.

 

ur Lärarförbundets Magasin