Läs senare

»Fler lärare borde tjäna över 40 000«

Rektorer i Stockholm som vågar öka lönespridningen ska få mer betalt. Det lovar skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

03 Nov 2011
»Fler lärare borde tjäna över 40 000«
Lotta Edholm. Bild: Mikael Andersson

»Men va faan …« Lotta Edholm är Västeråsdotter men Stockholmsmålet är omisskännligt när hon studsar upp för att tysta den ringande telefonen för tredje gången.

Ragnar Östbergs palats från 1923 måste vara en av Sveriges vackraste arbetsplatser och hon är säker på att hennes hörnrum på skolroteln är ett av Stadshusets finaste. Fönstren vetter mot Riddarfjärden och i det ena står en statyett av Carl Milles. En tv flimrar fram rubriker om valet i Tunisien och den nyupptäckta fästingsmittan.

— Jag är helt beroende av text-tv. Den är alltid på, säger skolborgarrådet.

Hon är inne på sitt sjätte år som högsta skolansvariga i Stockholm när det ändrade regelverket för skolan nu ska genomföras.

Ny läroplan, nya betyg, ny lärarutbildning, skärpta behörighetsregler och legitimation. Hur ska det gå?

— Jag tror att just Stockholm står väl rustat. Vi är en rik stad. Vi har lärarutbildning både på universitetet och Södertörn och förhållandevis lätt att rekrytera. Avstånden är korta. Vi har en hög lärarbehörighet generellt även om det är jättemånga som kvackar.

Regeringen har tagit bort den statliga finansieringen av lärarnas lön i Lärarlyftet. Vad innebär det för Stockholm?

— Vi ska försöka upprätthålla någon form av finansiering. Den ska styras av stadens behov av lärare i olika ämnen. Och vi vet att de största behoven gäller matematik och naturvetenskap för de yngre åldrarna.

Så de lärare som ni anser bör vidareutbilda sig i matte kommer även i fortsättningen att få 80 procent av lönen?

— Nej, det vågar jag inte säga än. Men ambitionen är att åtminstone stå för en del av det som staten betalat. Så får vi se hur långt vi når.

Är det en besvikelse att regeringen tar bort finansieringen av fortbildningslönen?

— Äh, jag vet inte. Det har ju varit extremt generöst så det var väl ganska väntat. Och det är faktiskt ett kommunalt ansvar att se till att de som undervisar i våra klassrum har behörighet. Nu får kommuner och friskolor betala priset för åratal av slarv.

Kommer Stockholm att leva upp till behörighetskraven vid halvårsskiftet 2015, då de träder i kraft fullt ut?

— Ett diplomatiskt svar är att vi har bättre förutsättningar än väldigt många andra kommuner. Men just matematik, naturvetenskap och teknik i de yngre åldrarna kan jag känna en oro för. Där blir det problem.

Samtidigt som reformerna genomförs växer Stockholm så att det knakar. Behovet av förskoleplatser och förskollärare är enormt och år 2019 kommer det att vara 27 000 fler elever i grundskolan än i dag. Hur ska ni klara det?

— Vi fortsätter att vidareutbilda våra duktigaste barnskötare till förskollärare på universitetet. Vi ska bygga tio helt nya skolor och bygga ut ungefär 20 av de befintliga — en kalkyl som baseras på att friskolorna tar sin del av den procentuella ökningen. Det är en stor utmaning för både dem och oss att hitta markplättar som passar.

På din blogg skriver du att det fria skolvalet motverkar boendesegregationen. Sätter elevökningen valfriheten ur spel nu?

— Det är väl ingen vildsint gissning att den kommer att minska. Vår ambition är att bygga ut de skolor som är eftersökta. Men vi vet inte om vi klarar det eftersom planprocesser är det svåraste som finns och allt överklagas.

Era egna revisorer och utbildningsinspektörer kritiserar den ökande kunskapssegregationen i staden. Vad säger du om det?

— Att det inte alls blir värre. Däremot har vi ungefär en tiondel varje år som inte uppnår gymnasiebehörighet och det är vår största utmaning.

— Därför har vi nu lagt om vårt socioekonomiska stöd så att det lägger större vikt vid föräldrarnas utbildningsbakgrund och även tar hänsyn till om elever är nyanlända och till kamrateffekterna på skolan. Det tidigare systemet var för trubbigt.

Sett i det ljuset – satsningen på Ross Tensta gymnasium är omdiskuterad. Är det inte bättre att bussa eleverna till centralt belägna skolor om man vill öka integrationen och måluppfyllelsen?

— Det måste finnas skolor även för elever som inte orkar åka tunnelbana 45 minuter varje morgon. Ett skäl till att Ross Tensta och några andra ytterstadsgymnasier finns kvar är att alternativet för många av eleverna är att inte gå till skolan alls. Det är faktiskt ett viktigt perspektiv.

Lärarförbundet i Stockholm har kallat årets löneutfall på knappt 1,7 procent för ett svek. Man menar att det rimmar illa med avtalet och dina ord om att lönerna för skickliga lärare ska öka. Kommentar?

— Vi har precis påbörjat ett arbete som ligger i linje med avtalet. Förra året fick fyra grundskolor som förbättrat sina resultat fördela mer pengar under förutsättning att det ledde till en ökad lönedifferentiering. Så småningom är tanken att alla våra skolor ska omfattas av systemet.

Vem ska då få mer i lön? Lärarcoacher och andra karriärlärare?

— Sådana system utvecklar vi också. Men här är vi väldigt måna om att det är just undervisningsskickligheten som ska belönas. Tidigare belöningssystem på skolorna har byggt på att läraren har tagit ett extra stort ansvar för något område. Det är lättare att belöna eftersom det är så tydligt på papperet.

— Men för att slå fast att Lisa är skickligare än Kalle i undervisningssituationen krävs att rektor har koll. Därför har vi också sagt att rektorerna ska lönesättas utifrån hur duktiga de är på att differentiera.

Hur stor ska spridningen vara?

— Ganska stor. Vi har ett antal lärare, framför allt på bristområdet speciallärare, som tjänar över 40 000. Det är för få som har den lönen.

Stockholm har kallats ett skyltfönster för folkpartistisk skolpolitik. Håller du med Jan Björklund om att skolan ska förstatligas?

— Det är jag helt för. Exakt hur man ska göra är en annan fråga. Men bara det att Skolinspektionen har hottat upp sig, och nu säger nej till friskolor utan skolbibliotek, är toppen. 

Inspektörer om stockholm

Om gymnasiet:

  • Det fria skolvalet ger elever med höga grundskolebetyg en mycket stor valfrihet.
  • På skolor med bara studiemotiverade känner sig eleverna som utvalda och vinnare.
  • För dem med låga betyg är valmöjligheterna betydligt mer begränsade och på skolor där alla kommer in betraktar sig eleverna som »losers«.
  • Skickliga lärare med några års arbetslivserfarenhet söker sig till de skolor där eleverna har goda förkunskaper. Det förstärker kunskapssegregationen.

Ur Stockholms utbildningsinspektörers årsrapport 2010–11

In på livet: Lotta Edholm

AKTUELL Skolborgarråd (FP) i landets största och mest snabbväxande kommun.

ÅLDER 46.

BAKGRUND Olika poster för Folkpartiet i Stockholm sedan 1998, bland annat som gruppledare och vice skolborgarråd åt Jan Björklund. Tog över efter valet 2006. Ett par år i Stiftelsen Sverige-Europa. Ordförande i FPU 1989—91, riksdagsledamot 1992—94. Fil kand i statsvetenskap.

FAMILJ 15-årig son.

BOR Bostadsrätt på Östermalm.

PÅ FRITIDEN Tillbringas mest med sonen. »Man får vara glad så länge han vill vara med sin mamma.« Läser mycket och allmänt kulturintresserad. Styrketränar.

PERSONLIG PRYL August Strindbergs »Röda Rummet« som symbol för Boken. »Han är aktuell. Vi har en kommitté som jobbar med hur vi ska nå ungdomar med Strindberg nästa år, då det är 100 år sedan han dog.«

ur Lärarförbundets Magasin