Läs senare

Fler urvalsgrunder föreslås för minskad segregation

SkolvalKommunala skolor och friskolor bör få använda ett utökat utbud av urvals- och antagningsregler vid elevernas skolval till grundskolan. Det föreslår forskarna Dany Kessel och Elisabeth Olme, doktorander i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

av Lenita Jällhage
28 aug 2018
28 aug 2018

De dominerande urvalsgrunderna när en elev antas till en grundskola är i dag närhet och kötid. För att få bukt med skolsegregeringen och skapa ett mer rättvist skolvalssystem, föreslår forskarna Dany Kessel och Elisabeth Olme att staten bör lagstifta om ett större smörgåsbord av urvalsregler. Det ska kunna användas vid antagningen av elever till både friskolor och kommunala grundskolor.

Reglerna som används vid skolval ska dessutom kunna variera i olika kommuner för att passa lokala förhållanden. Det kan exempelvis handla om att kommuner och friskolor ska kunna ha olika former av närhetsprincip till en eller flera skolor eller att närhetsprincipen skulle slopas som urvalskriterium för högstadieelever.

Forskarna Dany Kessel och Elisabeth Olme föreslår även att kommuner och friskolor ska kunna använda olika former av kvotgrupper, lottning eller kö. Man ska enligt förslaget också kunna kombinera olika urvalsgrunder. En kommun skulle exempelvis kunna välja lottning till några populära skolor medan man har upptagningsområde för andra skolor, skriver forskarna. Men även om friskolorna och de kommunala skolorna i en kommun kan ha olika urvalsprinciper så bör man ha ett gemensamt söksystem där elever eller föräldrar väljer skolor.

Forskarna anser att ett gemensamt söksystem skulle gynna både de som söker och skolorna samt förhindra en långdragen och ineffektiv sökprocess.

Dany Kessel och Elisabeth Olme poängterar att dagens skolvalsystem inte är rättvist eftersom det går att ”lura” systemet vid exempelvis rangordningen av skolor vid valet. Detta gör att föräldrar/elever som inte gör en korrekt bedömning av att komma in på den skola de helst vill gå på kan komma att missgynnas. Det får också som bieffekt att kommunerna inte kan dra korrekta slutsatser kring hur många som vill gå på en skola eller ej.

Forskarna föreslår därför att den typen av skolvalssystem som nu används av många kommuner bör förbjudas. Det medför, enligt dem, bara oönskade placeringar, ökad segregation och slöseri med elevers och vårdnadshavares tid.

Forskarna Dany Kessel och Elisabeth Olme har skrivit rapporten ”Ett smartare och rättvisare och mindre segregerat skolval” på uppdrag av tankesmedjan Tiden.

ur Lärarförbundets Magasin