Läs senare

Fler vill slå ihop skolor för att minska segregationen

SammanslagningKommuner runt om i Sverige försöker bekämpa segregationen i sina högstadieskolor genom att slå ihop dem. I Sandviken föreslår en utredning att sex högstadier ska bli en eller två. Men frågan är kontroversiell.

av Lenita Jällhage
06 mar 2019
06 mar 2019

Sandviken är sist ut med att försöka organisera om sina högstadieskolor i regionen. I Gävle flyttade man redan 2015 alla högstadieelever till den pampiga innerstadsskolan Vallback efter att den renoverats för 100 miljoner kronor. Och de mindre kommunerna Hofors och Ockelbo har gått samma väg.

Nu föreslår en kommunal utredning i Sandviken att dagens sex F–9-skolor görs om till låg- och mellanstadieskolor samtidigt som kommunen bygger en eller två nya högstadieskolor centralt i staden. Syftet är att frigöra plats för de yngre barnen som växer i antal samtidigt som det blir en bättre mix av elever på högstadiet.

– Sandviken är väldigt segregerat. Vi har även svårt att rekrytera personal till de minsta skolorna eftersom lärarna vill arbeta i arbetslag. Och de lärare som inte är behöriga behöver handledas av behöriga lärare, säger Inger Norman, skolchef i Sandviken.

Politikerna i Sandviken fick utredningen i februari i år. Och nu börjar dialogen med medborgarna. Enligt Inger Norman kan det bli svårt att få gehör bland föräldrar för att bygga en central högstadieskola. För ett år sedan lades Österfärnebos skola, med 28 elever, i malpåse. Bara det ledde till starka protester i kommunen.

Nyköping var den första kommunen i landet som fattade beslutet att slå ihop sina kommunala högstadieskolor till en centralt placerad skola. Nyköpings nya högstadium startade hösten 2014. Motivet var att öka likvärdigheten, minska segregationen och förbättra resultaten. Tre av ursprungsskolorna hade låga resultat medan den fjärde – med musik- och idrottsprofiler – hade höga resultat och studiemotiverade elever.

Henrik Eriksson, utbildningschef 7-9 och gymnasiet, Nyköpings kommun. Foto: Klarabilden/Nyköpings kommun

Men året efter starten kom de stora flyktingströmmarna och elevantalet på den nya högstadieskolan ökade med en tiondel – på ett kvartal. Samtidigt tog Nyköpings fem fristående högstadieskolor inte emot någon nyanländ elev.

– Vi fick en superdipp i resultaten läsåret 2015–2016 då andelen elever med behörighet till gymnasieskolan sjönk från 79 till 72 procent, säger Henrik Eriksson, utbildningschef i Nyköping.

Efter ett par kämpiga läsår har resultaten nu förbättrats kraftigt. Vårterminen 2018 var 81 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolan. Detta trots att andelen elever med utländsk bakgrund nästan fördubblats.

Andelen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning har minskat från 57 procent till 47 procent sedan skolan startade.

Har ni lyckats mota segregationen?

– Vi har i alla fall inte misslyckats. Vi har inga utanförskapsskolor på högstadiet längre och jag har svårt att se hur vi hade kunnat göra på annat sätt. Men det vi har gjort är väldigt kontroversiellt och det har varit tufft att få gehör – även internt bland politikerna, säger Henrik Eriksson.

Enligt honom är alla överens om problemen med segregationen men många hamnar i ”mitt barn och andras ungar”.

– Det vill säga att de tycker ”integrera gärna så länge det inte drabbar mig”, säger han.
Elevantalet på Nyköpings högstadium har ökat med 100 sedan starten. Men det beror på att elevantalet ökat i hela kommunen. Andelen som går i någon av de fem fristående skolorna har ökat med 7 procent sedan den kommunala storskolan startade.

Och i höst knackar en ny fristående aktör på dörren. Det är grundaren till Nyköpings enskilda gymnasium som vill starta en grundskola. Gymnasieskolan tar i dag in de elever som har högst betyg i kommunen. Vad den nya grundskolan får för konsekvenser för den kommunala Nyköpings högstadium vågar inte Henrik Eriksson sia om.

– Men av nationell forskning vet vi vilka grupper i samhället som gynnas av skolor som använder kösystem, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: