Läs senare

»Flumskolan har aldrig existerat«

Utbildningsminister Jan Björklunds svartmålning av skolan bygger på felaktiga fakta. Det hävdar debattören Sten Svensson i en ny bok.

22 maj 2014
»Flumskolan har aldrig existerat«
Sten Svensson. Bild: Dan Hansson

Det är dagen efter presentationen av »Björklundeffekten«, debattboken där Sten Svensson sågar utbildningsministern jäms med fotknölarna, bland annat för att ha svart­målat svensk skola.
— Sedan mitten av 90-talet har Jan Björklund målat upp en bild av en skola i kris, trots att den tidens internationella undersökningar visade att svensk skola fungerade bra.

Med tanke på Pisa-raset som vi nu sett så var han kanske bara förutseende?

— Det fanns inget som talade för att det skulle gå i den riktningen. Han stödde sig inte på någon statistik utan körde bara ut sitt budskap.

Sten Svensson började sin bana som lärare i Göteborgsstadsdelen Angered på 70-talet. Sedan tog den fackliga karriären över och via olika uppdrag inom Lärarförbundet blev han i mitten på 90-talet chefredaktör för Lärarnas tidning.

Nu är han pensionär och en flitig skol­debattör med udden riktad mot den borgerliga skolpolitiken.

Vad har Björklund vunnit på att svartmåla skolan?

— Han har gjort politisk karriär och blivit en rikspolitiker på skolfrågorna. Uppenbarligen har retoriken gått hem, vilket jag tycker är obegripligt.

Menar du att »flumskolan« är ett rent påhitt av Björklund?

— Ja, det är ett nedsättande begrepp som för tankarna till någon som springer runt planlöst i haschdimmor. Det är klart att det har funnits sådana företeelser i skolan, alltså inte hasch, utan konstiga pedagogiska idéer. Men det har varit marginella företeelser.

Men även Skolverket har kritiserat flummiga metoder som eget arbete i stället för lärarledd undervisning. Är det också påhitt?

— Nej, men läroplanen som startade den vågen togs av en borgerlig regering 1994. Och den pedagogiken ser man särskilt hos de stora friskolekoncernerna eftersom det är ett billigt sätt att bedriva undervisning.

Varför har lärarkåren låtit Björklunds mörka bild dominera om den är så verklighetsfrämmande?

— Lärare har så in i helsike mycket att göra och hinner inte med mycket mer än sitt jobb. Vissa lärare och forskare har försökt göra sina röster hörda men utan framgång. 

Men lärarna har ju fackförbund som ska sköta lobbyarbetet?

— Lärarförbundet har inte lyckats nå ut med sin motbild av skolan. Och Lärarnas riksförbund har tvärt om kört kampanjer i Björklunds stil, som »Den brutna pennan« på 90-talet, där skolan beskrevs som ett elände.Med tanke på att Jan Björklund byggt sina reformer på en felaktig bild av skolan så är det inte så konstigt att reformerna slagit fel, menar Sten Svensson.

Svartmålningen har dessutom skrämt bort ambitiösa personer från läraryrket, ­vilket förvärrat läget ytterligare. Men det som framförallt orsakat Sveriges ras i Pisaundersökningen är införandet av en konkurrensutsatt, marknadsstyrd skola, hävdar Sten Svensson.

— De aktiebolagsägda skolorna plockar ut elever med välutbildade föräldrar så att de kan hålla en låg lärartäthet med bibehållna resultat. Samtidigt tappar förortsskolorna sina starka elever. Kvar blir de svaga och när botten rasar ut sänks det samlade resultatet.

Men kan påverkan vara så stor när bara 13 procent av grundskoleleverna går i en fri­skola och 100 kommuner helt saknar fri­stående grundskolor?

— Det är 100 småkommuner med få elever och 13 procent är ett genomsnitt för hela landet. I Stockholms län går hela 37 procent av eleverna i fristående grundskolor. Plockar du ut alla duktiga elever och sätter dem i fri­skolor så sker raset i de kommunala skolorna.

Vad har du för belägg för att det är så?

— Det finns flera undersökningar som visar att det fria skolvalet ökar skillnaderna mellan skolor.

Men har det fria skolvalet orsakat det generella Pisa-raset?

— Det finns ingen forskning som direkt drar det strecket emellan. Men bilden är ändå så pass tydlig att man kan dra den slutsatsen.

Vill du avskaffa friskolor?

— Nej, men jag tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor i vinstsyfte. Ett fritt skolval behövs men inte alls i den omfattning som vi ser i dag.

Är det inte bra med olika pedagogiska alternativ att välja mellan?

— Direkt efter friskolereformen ökade an­delen skolor med alternativ pedagogik, som Waldorf och Montessori. Men sedan har ­deras andel av friskolemarknaden legat still på 5—6 procent. Behovet är inte större.

Hur skulle du beskriva resten av friskolemarknaden?

— Det är de stora koncernerna som dominerar och de har en allmän inriktning — det vill säga samma pedagogik som de kommunala.

Du anklagar Jan Björklund för att detaljstyra lärarna. Vad menar du?

— Att han säger åt lärarna att de ska ta elevers mobiltelefoner och kepsar eller att de ska stå vid katedern när de undervisar. Han litar inte på att de gör sitt jobb och det sänker lärarnas status.

Finns det någon väg ur detaljstyrningen?

— Vi måste börja lita på lärarna.

Kan vi göra det när talangerna flyr det svartmålade läraryrket?

— Jag tror inte att det har gått så långt. Visst har vi stora problem på en del håll men de flesta lärare kan sitt jobb.

Du konstaterar i boken att Björklunds retorik inte biter längre. Hur märks det?

— Han har inte samma stöd på ledarsidorna längre och folk är lite trötta på alla snabba förändringar som inte gett effekt.

Så varför en debattbok mot Björklund om han redan är på dekis?

— Det handlar inte bara om honom utan om hela alliansens politik. Även om Björklund försvinner så kommer mycket av hans ­politik och de reformer han genomfört ­finnas kvar.

In på livet med Sten Svensson

Aktuell Med boken »Björklund­effekten – svartmålningen som blev sann« som han skrivit tillsammans med Mats Wingborg.

Ålder 65.

Bakgrund Lärare som har haft olika fackliga förtroendeuppdrag, bland annat i Lärarförbundets styrelse. 1995–2010 var han chefredaktör för Lärarnas tidning. Därefter har han gjort utredningsuppdrag åt Lärarförbundet, LO och TCO. Han är också redaktör för nättidningen Skola och samhälle.

Bor I en villa med sjöutsikt på Ekerö utanför Stockholm.

Foto: Dan Hansson

Familj Gift och har fyra utflugna barn.

På fritiden Är ute i naturen, motionerar och fotograferar fåglar och andra djur.

Favoritpryl »Penslar, eftersom jag målar mycket i akvarell.«

Vem bär ansvaret?

Jan Björklund lastar Social­demokraterna för »flumskolan«. Men svensk skola har i hög grad formats av borgerliga regeringar, enligt Sten Svensson:

1979 Betyg i låg- och mellanstadiet tas bort av en FP-regering.

1980 LGR 80. Ny läroplan för grundskolan beslutas av en borgerlig regering.

1992 Fritt skolval, friskolesystemet, skolpeng och aktiebolagsdriva skolor införs av en borgerlig regering.

1994 LPO 94. Ny läroplan med mål- och resultatstyrning införs av en borgerlig regering.

Källa: »Björklund­effekten«

ur Lärarförbundets Magasin