Läs senare

Följ lärarnas vilja i vinstfrågan, Lärarförbundet

DebattInte en enda lärare som vi mött de senaste 20 åren tycker att fria vinstuttag hör hemma i ett skattefinansierat skolsystem. Det är dags att Lärarförbundet tar tydligare ställning i frågan, skriver styrelsen för Lärarförbundet i Umeå.

Om debattörerna

Anna Olskog

för styrelsen Lärarförbundet Umeå

Skolan i Sverige har sedan folkskolans införande varit en samhällsangelägenhet. En skola lika för alla har varit en grundsten i samhällsbygget. Det har varit en självklar del av samhällskontraktet att de pengar som går till skolan också ska gå till undervisning.

Det märkliga är att medan närmare två tredjedelar av Sveriges befolkning enligt olika undersökningar (gjorda av till exempel SOM-institutet och LR) är emot obegränsade vinstuttag från skolan, så anser en majoritet av riksdagens ledamöter motsatsen. De ser alltså inte de negativa konsekvenserna för lärare och elever.

Styrelsen för Lärarförbundet Umeå.

Men Lärarförbundet i Umeå ser de negativa konsekvenserna och delar svenska folkets analys: skattepengar avsedda för skolan ska också användas i skolan.

En skolas största kostnad är personalens löner. Vinst skapas därför enklast genom ökad undervisningsbörda, neddragen elevhälsa, större klasser och lägre löner. I Umeå är en friskolelärares månadslön i genomsnitt flera tusen kronor lägre än den kommunalt anställdas. Vinstuttagen motsvarar ofta ganska precis löneskillnaden.

När friskolorna avreglerades på 1990-talet gick retoriken ut på att avregleringen skulle ge utrymme för pedagogiska alternativ och små föräldrakooperativa skolor på landsbygden. Så har dock inte skett. Idag ägs två tredjedelar av alla friskolor av stora koncerner och aktiebolag, vars övergripande mål är att tjäna pengar åt ägarna. Den största koncernen, Academedia, gick med 700 miljoner i vinst 2017.

Det är faktiskt otänkbart att de politiker som beslutade om en avreglerad friskolemarknad 1992, skulle ha genomfört reformen om de vetat hur den skulle komma att utvecklas.

En annan tanke bakom friskolereformen var att friskolor skulle visa vägen för ett effektivare sätt att driva skolor. Problemet är att när vinsten – istället för största möjliga kvalitet – blir en drivkraft, riskerar elever som behöver stöd och kostar pengar att sorteras bort. Dessutom höjs betygen för att fungera som marknadsföring av skolan.

Lärare från våra grannländer, som vi talat med, skakar bara på huvudet åt den svenska friskolepolitiken.

Sverige är i princip unikt i världen med sin liberala skattefinansierade friskolepolitik. Inga länder verkar vilja följa efter utan ser snarare Sverige som ett avskräckande exempel. Lärare från våra grannländer, som vi talat med, skakar bara på huvudet åt den svenska friskolepolitiken, samtidigt som de menar att det är bra att Sverige gjort det misstag som de själva slipper upprepa.

För trovärdighetens skull bör Lärarförbundet skyndsamt tydliggöra sin ställning i frågan om vinstuttag – eftersom det är vad medlemmarna vill. Ett fackförbund kan aldrig acceptera ett lönemässigt A- och B-lag. Friskolelärarna är värda samma löner som sina kommunala kolleger.

Svensk skola behöver frigöra sig från de problem som friskolereformen med vinstuttag skapat och då måste Lärarförbundet tydligare vara en del av den lösningen.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin